En ny utställning byggs i stället för samlingsutställningen

Aalto Design-utställningen belyser Aaltos arkitektur och formgivning ur ett välbefinnandeperspektiv

Aalto Design – Former av välbefinnande
5.6.2026–3.1.2027

På Arkitektur- och designmuseet ser vi sommaren 2026 av Alvar, Aino och Elissa Aaltos arkitektur och design. Den tvärkonstnärliga utställningen Aalto Design – Former av välbefinnande ställer modigt frågan om vad klassikerna har att tillföra den aktuella diskussionen om designen av välbefinnandet.

Utställningen Aalto Design – Former av välbefinnande som öppnar på Arkitektur- och designmuseet i juni 2026 inbjuder oss att bekanta oss med Aalto-arvet ur välbefinnandets synvinkel.

Utställningen Aalto Design lyfter fram att just ett starkt etos i fråga om välbefinnandet skiljde Aaltos från deras samtida designare och var deras centrala bidrag till modernismen. Utställningen Aalto Design utforskar hur Aaltos arbete och filosofi närmar sig välbefinnandet som en jämvikt mellan människan, naturen, den byggda miljön och materialen. Samtidigt förenar den Aaltos tanke om ett genomgripande välbefinnande med det nutida begreppet och viljan att tänka på välbefinnandet som något som går utöver individen till att bli en fråga som berör hela planeten.

Utställningen som producerats av Arkitektur- och designmuseet är kuraterad av forskningsdirektör Petteri Kummala och utställningskurator Jutta Tynkkynen. Som kuratorsrådgivare har verkat Carson Chan, som nyligen har börjat som chefskurator på museet. Den kuraterade helheten består av en mångsidig dialog mellan framställningssätt och material så som ritningar och miniatyrmodeller, möbler, glasföremål och materialexperiment samt konstverk. Vi får också se sällan visade föremål ur Arkitektur- och designmuseets samlingar.

Museidirektör Pilvi Kalhamas vision har varit att tillföra utställningen mångsidiga sätt att berätta och visa, som hjälper till att tolka bekanta material på nya sätt. På utställningen ser vi bland annat den i London bosatta konstnären-forskaren Ilona Sagars flerkanaliga videoverk Other Actors (2025), som undersöker sambanden mellan kroppen och byggnaden samt hälsan och arkitekturen i sanatoriet i Pemar som är ritat av Aaltos.

”På vägen mot det nya arkitektur- och designmuseet vill vi finna sätt att uppleva och tolka arkitekturen och designen experimentellt och tvärkonstnärligt”, beskriver Pilvi Kalhama.

Aalto-lounge, som planerats av Linda Bergroth som ansvarar för utställningsarkitekturen, erbjuder å sin sida ett fridfullt ställe att uppehålla sig på, och inbjuder oss att känna efter vilken verkan det att man vistas i rummet har på den egna kroppen och det egna sinnet, omgiven som man är av autentiska Aalto-föremål.  Loungen som är belägen på utställningen fungerar också som upplevelsemässig mötes- och hyrlokal.

Utställningen baserar sig på de verk av Alvar, Aino och Elissa Aalto som finns i Arkitektur- och designmuseets samlingar, som kompletteras med utställningslån. Utställningens samarbetspartner är Alvar Aalto-stiftelsen.

Tilläggsuppgifter om utställningen och programmet publiceras senare.

Alvar, Aino och Elissa Aalto

Alvar Aalto (1898–1976) är en finländsk arkitekt, designer och akademiker som har nått ikonisk ställning i hemlandet och internationellt. Han är känd som central banbrytare inom den humana modernismen. Aaltos arkitektur är på förslag för Unescos lista över världsarv, och beslutet väntas komma under år 2026.

Aino-Marsio-Aalto (1894–1949) är en arkitekt, designer och inredningsarkitekt känd i hemlandet och internationellt, samt en av grundarna av Artek. Hon arbetade vid sin makes sida som likvärdig designer och skapade som Arteks första konstnärliga ledare för företaget dess karakteristiska stil. Som designer är Aino Aalto särskilt känd för sina glasföremål.

Elissa Aalto (1922–1994) är en finländsk arkitekt samt Alvar Aaltos långvariga arbetskamrat och hustru, som hade en betydande inverkan på verksamheten på Aaltos byrå under efterkrigstiden. Hon hade en central roll i byråns betydande byggnadsprojekt från och med 1950-talet. Efter sin makes död ledde Elissa byrån, rodde halvfärdiga projekt i hamn och deltog i planeringen av grundrenoveringar i Aalto-objekten.

För mer information, vänligen kontakta:

Ilona Hildén
Kommunikationsexpert
+358 44 358 2175
ilona.hilden@admuseo.fi

Bild: Other Actors, Ilona Sagar, 2025

Målsättningen för Stiftelsen har uppfyllts – betydande stöd från Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse

En donation på två miljoner euro från Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse säkrade att minimimålsättningen uppfylls för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseums grundkapital. Intäkterna från kapitalet tryggar det nya arkitektur- och designmuseets verksamhet som inleds i den nya byggnaden som skall öppnas i Södra hamnen i Helsingfors i början av 2030-talet.

Tack vare donationen från Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse har målsättningen att få fram ett grundkapital på 150 miljoner euro för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum uppnåtts. Stiftelsens grundares insats, samt statens och Helsingfors stads på 60 miljoner vardera skapar grunden för kapitalet. En exceptionellt betydande del av finansieringen, 30 miljoner euro, har samlats in från privata aktörer.

Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse blir genom donationen en grundande medlem till det nya arkitektur- och designmuseet. Andra grundande medlemmar är Jane och Aatos Erkkos stiftelse, Jenny och Antti Wihuris fond, Finska kulturfonden, Svenska kulturfonden, Saastamoinenstiftelsen samt Konstflitföreningens i Finland 100-årsstiftelse.

Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse som grundades 1991 understöder utbildning och forskning, miljöskydd, kultur samt samhällelig verksamhet i Finland. Stiftelsen delar årligen ut över en miljon euro i form av långsiktiga stöd och stipendier för innovativa pilotprojekt.

”Det nya arkitektur- och designmuseet är ett ovanligt betydelsefullt initiativ. Vi vill stöda ett projekt som stärker och för fram den finländska designens och arkitekturens internationella synlighet och betydelse för samhället, kulturen och näringslivet. På paradplats skapar museet ny attraktionskraft för Helsingfors och hela Finland. Det är en ära för oss att för egen del få vara med om att möjliggöra förverkligandet av denna helhet”, konstaterar Georg Ehrnrooth, ordförande för Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse.

”Donationen från Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse är en stark förtroendeyttring inför framtiden, när det gäller designens och arkitekturens värde i vårt samhälle. I och med den här avgörande donationen förbereder vi oss för att ta följande steg på resan mot öppnandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Ett varmt tack till Louise & Göran Ehrnrooths stiftelse”, gläds Kaarina Gould, verkställande direktör för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum.

Det nya arkitektur- och designmuseet

Det nya arkitektur- och designmuseet som planeras i Helsingfors väntas öppna i Magasinstranden i Södra hamnen i Helsingfors år 2030. Resultaten av den internationella planeringstävling som arrangerades för museets nybyggnad offentliggjordes i september 2025. Till vinnare i tävlingen utkorades den finländska arkitektbyrån JKMM Arkkitehdit som är känd för sin museiarkitektur. Syftet med Arkitektur- och designmuseets nya hem är att skapa ramar för en internationell museiverksamhet av toppklass och möjliggöra museets samhälleliga uppgift: planeringen av vår gemensamma framtid med hjälp av arkitektur och design. För uppförandet av nybyggnaden svarar Fastighetsaktiebolaget ADM grundat av Helsingfors stad och finska staten.

Bild: JKMM Architects

Arkitektur- och designmuseets omställningsförhandlingar har avslutats

Vid Arkitektur- och designmuseet har det under november 2025 genomförts omställningsförhandlingar. Bakgrunden till omställningsförhandlingarna är ett besparingsmål på över en halv miljon euro för år 2026. Som resultat avslutas sex anställningar och anställningsvillkoren för 13 medarbetare ändras. 

I omställningsförhandlingarna användes ett brett spektrum av åtgärder för att uppnå besparingsmålet. När förhandlingarna inleddes uppskattades att besparingarna kunde resultera i att högst 20 anställningar skulle upphöra. Uppsägningar behövde inte genomföras fullt ut, detta bland annat till följd av förändringar i anställningsvillkor. 

Utöver de sex anställningar som avslutas ändras anställningsförhållandena för 13 medarbetare. Bland annat erbjuds kundservicemedarbetare avtal som inhoppare. Målet med förhandlingarna har varit att säkerställa att personalens storlek och struktur i framtiden stöder verksamhetens mål på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 

Museets svåra ekonomiska situation beror bland annat på sammanslagningen av museerna i början av 2024, minskade offentliga bidrag under kommande år samt minskande besökssiffror och övriga egenintäkter. 

– Våra besökssiffror har inte varit på den nivå vi önskat, även om höstens utställningar har lockat en stor publik. Dessutom koncentrerade vi i år verksamheten till en museibyggnad. Av denna anledning har det funnits behov av att minska personalen som arbetar med museets öppethållning, beskriver museichef Pilvi Kalhama. 

Kalhama konstaterar att de besparingsåtgärder som museet vidtagit inte påverkar framdriften av det nya museiprojektet. Museets ekonomi förväntas förbättras år 2027, vilket möjliggör en framtida utveckling av museiverksamheten. 

– Just nu leder och utvecklar vi museets nuvarande verksamhet samtidigt som vi bygger vägen mot ett nytt museum. I framtiden kommer museiverksamheten att vara större än i dag, men tidtabellen för tillväxten har nu behövt ses över. Nu håller vi fötterna på jorden och fokuserar på nuläget och på att stabilisera den ekonomiska grunden, säger Kalhama. 

Teo Ala-Ruonas Industry Muscle blev ett samtalsämne på arkitekturbiennalen i Venedig 

Utställningen Industry Muscle: Five Scores for Architecture på Nordiska paviljongen väckte ett vidsträckt intresse på den 19:e internationella arkitekturbiennalen i Venedig 10.5–23.11.2025. Utställningen som producerats av Arkitektur- och designmuseet besöktes av största delen av biennalens 300 000 besökare, och den väckte också uppmärksamhet i internationell media. Utställningen kuraterades av arkitekt Kaisa Karvinen. Som konstnär inbjöds performanskonstnär Teo Ala-Ruona, som samlat kring sig en arbetsgrupp från många områden för att planera och förverkliga verket. 

Industry Muscle föreslog fem partitur för framtidens arkitektur  

Utgångspunkten för utställningen Industry Muscle var den Nordiska paviljongen som blev färdig 1962, och anses som ett av märkesverken inom modernismen. Teo Ala-Ruona utforskade i sitt verk, filtrerade genom upplevelsen av en transkropp, de utgångspunkter för planeringen som var typiska för modernismen. Tidstypiska var till exempel den standardiserade kroppsbilden och kulturen baserad på fossila bränslen. Med performanskonstens och installationens medel manade utställningen publiken till att se på paviljongen och den moderna byggda miljön på ett nytt sätt. Industry Muscle var strukturerad kring fem partitur det vill säga scores. Varje partitur kom med en utmaning för framtidens arkitektur. I partiturens kärna fanns frågan om huruvida kroppen kan fungera som nyckel till att föreställa sig arkitekturen på nytt under den ekologiska krisens tid. 

”Den moderna arkitekturen omger oss och dess värde är erkänt. Vi kan emellertid inte längre närma oss miljön på samma sätt som den tidens arkitekter. Modernismen baserade sig på en standardiserad kroppsbild och tanken om naturresursernas outtömlighet. Industry Muscle utmanade dessa tankemodeller”, berättar kurator Kaisa Karvinen. 

Industry Muscle förverkligades i samarbete med en bred konstnärlig arbetsgrupp. Utställningen bestod av skulpturer, videor och typografiska målningar förverkligade i paviljongens fönster. På Biennalens öppningsdag såg vi tre föreställningar, som översatte verket till kroppens språk och tvingade oss att stanna upp mitt i myllret. Essän Bodytopian Architecture som publicerades i samband med utställningen visade fram verkets teoretiska grundval.  

Se intervjun med Teo Ala-Ruona

Läs essän Bodytopian Architecture

Besök utställningssidan

På biennalens öppningsdag såg vi tre föreställningar som översatte verket till kroppens språk. Dramaturgin för performansen ansvarades av Teo Ala-Ruona och dramaturgen Even Minn. Hela arbetsgruppen deltog i planeringen av koreografin. Medverkande: Romeo Roxman Gatt och Teo Ala-Ruona.

Var och en av arbetsgruppens medlemmar bidrog med sin egen konstnärliga insats till utställningen. Uppträdandedräkterna designades av modedesignern Ervin Latimer. Medverkande: Caroline Suinner. Foton: Venla Helenius.

Internationell media lade märke till den ovanliga utställningen 

Den Nordiska paviljongen uppmärksammades brett i internationell media, och publikationerna nådde sammanlagt 186 miljoner läsare. Om utställningen skrev bland andra ArchDaily, Dezeen, Domus, e-Flux, Frieze, Vogue Italia, Architect’s Journal och Galerie, som lyfte fram paviljongen som en av biennalens mest intressanta. Publiken och kritikerna beskrev verket som en intellektuellt utmanande och emotionellt omskakande helhet samt som ett av biennalens modigaste ställningstaganden. 

Bekanta dig med utställningens mediaträffar

De skulpturer som skapades för Industry Muscle gjordes av scenografen och konstnären Teo Paaer. Ljudvärlden utformades av ljudkonstnären Tuukka Haapakorpi. Medverkande: Kid Kokko (vänster), Caroline Suinner, Romeo Roxman Gatt och Teo Ala-Ruona. Foto: Venla Helenius.

De videokonstverk som visas i Industry Muscle-utställningen skapades av bildkonstnären Venla Helenius. Romeo Roxman Gatt (vänster) och Kid Kokko medverkar. Foto: Venla Helenius.

Arbetsgruppen Industry Muscle 

Till Teo Ala-Ruonas arbetsgrupp på utställningen Industry Muscle hör arkitekt A.L. Hu, scenograf och konstnär Teo Paaer, ljudkonstnär Tuukka Haapakorpi, dramaturg Even Minn, bildkonstnär Venla Helenius, modedesigner Ervin Latimer, grafiska designern Kiia Beilinson samt framträdarna Kid Kokko, Caroline Suinner och Romeo Roxman Gatt. Var och en av arbetsgruppens medlemmar bidrog med sin egen konstnärliga insats till utställningen. 

Läs mer om verket och arbetsgruppen Industry Muscle

Teo Ala-Ruonas och arkitekten A.L. Hus essä Bodytopian Architecture gav en teoretisk bakgrund till verket. Essän kunde läsas i utställningen. Medverkande: Kid Kokko och Romeo Roxman Gatt.

Medverkande: Romeo Roxman Gatt (vänster), Teo Ala-Ruona (uppe), Caroline Suinner och Kid Kokko (nere). Foton: Venla Helenius.

Den 19 Internationella arkitekturutställningen – La Biennale di Venezia 

Den internationella arkitekturutställningen i Venedig är världens kändaste internationella arena för uppvisande av arkitektur. Som chefskurator för den 19 internationella arkitekturbiennalen verkade den italienska arkitekten, stadsplaneraren, ingenjören och forskaren Carlo Ratti, som uppmanade deltagarländerna att förena olika former av intelligens för att lösa vår tids stora problem. Nordiska paviljongen närmade sig Biennalens huvudtema Intelligens. Natural. Artificial. Collective. på ett intimt experimentellt sätt. 

De skulpturer som skapades för Industry Muscle gjordes av scenografen och konstnären Teo Paaer. Foto: Ugo Carmeni.

Bilens typografiska målningar är skapade av grafiska formgivaren Kiia Beilinson. Foto: Ugo Carmeni.

Den Nordiska paviljongen ligger på en central plats i Giardini-parken i Venedig. De typografiska målningarna på fönstren, som ingår i Industry Muscle, skapades av den grafiska formgivaren Kiia Beilinson. Foto: Ugo Carmeni.

Nordiskt samarbete i Nordiska paviljongen 

Nordiska paviljongen ägs gemensamt av Finland, Norge och Sverige, och länderna svarar i tur och ordning för utställningarna. För produktionen av utställningen år 2025 svarar Finlands Arkitektur- och designmuseum. Som utställningskommissarie verkade Carina Jaatinen i samarbete med Karin Nilsson (ArkDes) och Yngvill Aagaard Sjöösten (Nationalmuseet i Norge). Till Arkitektur- och designmuseets kuratoriella arbetsgrupp hör kurator Kaisa Karvinen och kuratoriella rådgivaren Suvi Saloniemi. 

Kommande utställning: Juha Vehmaanperäs stickkonst

Stickkonstnären Juha Vehmaanperäs första storskaliga separatutställning öppnar i februari 2026 i Arkitektur- och designmuseets galleri.

Juha Vehmaanperä är en stickkonstnär från Helsingfors. Vehmaanperäs arbete fokuserar på slow fashion, queerteori och hantverksskicklighet. Hen genomför projekt där traditionella hantverkstekniker förenas med moderna tillvägagångssätt och teknologier.

Vehmaanperäs arbete präglas av gemenskap, främjandet av DIY-kulturen och förnyelsen av traditioner.

Vehmaanperä tog magisterexamen i konst vid Aalto-universitetets program för mode-, kläd- och textildesign, och har arbetat som lärare vid flera konst- och designskolor, bland annat vid Aalto-universitetet, Teho-Opisto och Helsingfors arbetarinstitut.

Vehmaanperäs produktion har fått bred internationell uppmärksamhet: hens verk har visats bland annat på Hyères modefestival i Frankrike, Dutch Design Week, Pitti Filati i Italien, New York Textile Month samt vid flera andra betydande design- och konstutställningar i Europa. Dessutom har Vehmaanperä arbetat som praktikant i Acne Studios stickteam i Stockholm, Sverige.

I november 2025 tilldelades Vehmaanperä priset Taito Finlandia för årets hantverkskonstnär.

Helheten som visas på Arkitektur- och designmuseet år 2026 är Vehmaanperäs första omfattande separatutställning. Den immersiva utställningen samlar centrala verk från de senaste åren, materialexperiment, beskrivningar av arbetsprocesser samt deltagande gemenskapsverk. Utställningen öppnar på Arkitektur- och designmuseet den 20 februari 2026.

Foto: Mortti Saarnia

Saara Suojoki utnämnd till kommunikations- och varumärkesdirektör

Till Arkitektur- och designmuseets nya kommunikations- och varumärkesdirektör har utnämnts FM Saara Suojoki. Hon inleder sin uppgift den 1 mars 2026.

Saara Suojokis uppgift är att utveckla Arkitektur- och designmuseets samhälleliga genomslagskraft, dess varumärkeskommunikation och den genomgripande museiupplevelsen. Uppgiften är ny, och dess syfte är att öka kännedomen om museet nationellt och internationellt på vägen mot den nya museibyggnad som öppnar år 2030 i Södra hamnen i Helsingfors.

”Arkitektur- och designmuseets framtid är för oss en samhällelig uppgift. Saara Suojokis syn på varumärkeskommunikationen stöder vårt syfte att vara ett internationellt unikt museum redan innan vår nya byggnad öppnar. Hon för med sig en gedigen erfarenhet och kompetens när det gäller hur man kan knyta olika aktörer till en gemensam vision och i fråga om hur museets genomslagskraft byggs upp på ett heltäckande och långsiktigt sätt”, motiverar museidirektör Pilvi Kalhama valet.

Saara Suojoki flyttar över till museet från sin uppgift som utvecklingschef på EMMA – Esbo moderna konstmuseum. Tidigare har hon verkat i ledande uppgifter inom marknadsföring och kommunikation i stora museer i huvudstadsregionen, till exempel på HAM Helsingfors konstmuseum 2014–2017 och Konstmuseet Ateneum 2006–2014.

”Jag ser det nya Arkitektur- och designmuseet som alla finländares gemensamma projekt. Det är inspirerande att få vara med om att bygga ett nytt slags museum som appellerar till oss alla. Mitt syfte är att på ett ännu synligare sätt än tidigare föra fram museets egenart och unika karaktär redan under resan mot det nya museet. Samtidigt som vi stärker den betydelsefulla museierfarenheten, stöder vi museets växande och roll i den här tiden. Tillsammans gör vi museet till ett fenomen”, visionerar Suojoki.

Det nya Arkitektur- och designmuseet

Det nya arkitektur- och designmuseet som planeras i Helsingfors väntas stå klart vid Magasinstranden i Södra hamnen 2030. Resultatet av den internationella designtävlingen för museets nybyggnad offentliggjordes i september 2025. Den finländska byrån JKMM Arkkitehdit, känd för museiarkitektur, utsågs till vinnare. Syftet för Arkitektur- och designmuseets nya hem är att skapa ramarna för en internationell museiverksamhet av toppklass.

Fram till att det nya museet öppnar verkar Arkitektur- och designmuseet på adressen Högbergsgatan 23. Bland höstens program finns bland annat utställningen Vinnare! som visar fram resultaten i designtävlingen för det nya arkitektur- och designmuseet samt Flykten till Mumindalen, där vi får granska Tove Janssons verkliga miljöer i förhållande till Mumindalens rum på ett aldrig tidigare skådat sätt. Bekanta dig med de aktuella utställningarna: admuseo.fi

Foto: Anni Koponen

Att tänka om arkitekturen genom transerfarenheter

Teo Ala-Ruona utsedd till konstnär för Nordiska paviljongen 

Tillbaka till utställningen

Performancekonstnären Teo Ala-Ruona och hans team har valts ut för att skapa utställningen för Nordiska paviljongen vid Biennale Architettura 2025. Utställningen produceras av Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors med arkitekt Kaisa Karvinen som kurator. 

Utställningen bjuder in publiken att reflektera över inkluderande och tillgänglighet i de miljöer vi designar och lever i, samtidigt som den undersöker hur detta bredare perspektiv kan omforma vårt sätt att föreställa oss och skapa arkitektur. 

”Arkitekturen speglar samhällets ideologier och tankegångar. Den påverkar människors kroppar och deras politiska verkligheter”, säger Teo Ala-Ruona.

”Mitt arbete behandlar de sociopolitiska påtryckningar och konsekvenser som kroppar, särskilt transkroppar, utsätts för. Jag fascineras av hur arkitekturen, som en del av vår vardagsmiljö, har påverkat hur vi kategoriserar föremålen och varandra”, fortsätter Ala-Ruona. 

För Biennale Architettura 2025 har Ala-Ruona samlat ihop ett tvärdisciplinärt team som inkluderar arkitekten A.L. Hu, scenografen och konstnären Teo Paaer, ljuddesignern Tuukka Haapakorpi, dramaturgen Even Minn, bildkonstnären Venla Helenius, modedesignern Ervin Latimer, grafiska formgivaren Kiia Beilinson samt performancekonstnärerna Kid Kokko, Caroline Suinner och Romeo Roxman Gatt. 

Med Helsingfors som bas arbetar Teo Ala-Ruona med performancekonst, samtida teater och koreografi. Hans verk har presenterats vid framstående arenor som Performa-biennalen i New York, Vilnius Performance Biennale, Kiasma-teatern och Institute of Contemporary Art i London. 

Ala-Ruona ser vardagsmiljöer som scener som styr hur människor observerar varandra. Nordiska paviljongen fungerar i sig själv som en sådan plats och formar subtilt vårt sätt att se och uppleva. 

Så här säger Kaisa Karvinen, kurator för paviljongen: 
”Teo Ala-Ruonas verk utmanar oss att omvärdera vår relation till miljön, historien och framtiden, och erbjuder nya perspektiv på den byggda världen.Transperspektivet på arkitektur lyfter fram regler och strukturer som många tar för givna – precis som vi alla påverkas av omedvetna fördomar, är vår förståelse av vår egen roll i byggnader och rum förutbestämd av vår kultur och våra erfarenheter. Det som inspirerar mig i Teos förslag är hur han kombinerar arkitekturens och performancekonstens metodologier. Dessa två fält har mycket gemensamt: de arbetar med materialiteten, kroppen och rummet, samtidigt som båda föreställer sig möjliga framtider.” 

Den 19:e Internationella arkitekturutställningen vid La Biennale di Venezia öppnar i maj 2025 under ledning av den italienska arkitekten, stadsplaneraren och forskaren Carlo Ratti. Under Rattis ledarskap kommer Biennale Architettura 2025 att utforska olika former av intelligens och mänsklighet i en tid av omdefinierade gränser. 

Nordiska paviljongen ägs gemensamt av Finland, Norge och Sverige, och ansvaret för utställningarna roterar mellan länderna. Den kommande utställningen produceras av Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors i samarbete med ArkDes i Sverige och Nasjonalmuseet i Norge. Carina Jaatinen är utställningens kommissarie i samarbete med Karin Nilsson (ArkDes) och Yngvill Aagaard Sjöösten (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design). Kuratorsteamet från Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors inkluderar kurator Kaisa Karvinen och kuratorrådgivare Suvi Saloniemi. 

Projektet har fått stöd från Undervisnings- och kulturministeriet.

Den Nordiska paviljongen, designad av den norska arkitekten Sverre Fehn år 1962, ligger centralt i Giardini-parken. Foto: Åke E:son Lindman.

Hur konstnären valdes 

Teo Ala-Ruona valdes ut för Nordiska paviljongen genom en urvalsprocess som byggde på inbjudan. Museet beställde förslag baserade på kuratorns koncept från tre konstnärer som arbetar med arkitektur eller materiella miljöer. Förslagen granskades av en internationell rådgivande grupp bestående av Nick Axel (arkitekt, redaktör, skribent och chef för arkitekturavdelningen vid Gerrit Rietveld Academie och E-Flux Architecture), arkitekt, kuratorn och kritikern Eva Franch i Gilabert samt Panu Savolainen (biträdande professor i arkitekturhistoria och restaurering vid Aalto-universitetet). 

Den 19:e internationella arkitekturutställningen vid biennalen i Venedig 

Den Internationella arkitekturutställningen i Venedig är världens mest framstående plattform för att presentera arkitektur på en internationell scen. År 2025 kommer biennalen att ledas av den italienska arkitekten, stadsplaneraren, ingenjören och forskaren Carlo Ratti, under temat Intelligence: Natural. Artificial. Collective. (Intelligens: Naturlig. Artificiell. Kollektiv.)  Den 19:e internationella arkitekturutställningen – La Biennale di Venezia kommer att vara öppen för allmänheten från 10 maj till 23 november 2025. 

För mer information, vänligen kontakta

Carson Chan utnämnd till chefskurator

Carson Chan har utnämnts till Arkitektur- och designmuseets chefskurator (Director of Curatorial Affairs). Chan flyttar över till uppgiften från Museum of Modern Art (MoMA) i New York, där han har verkat som kurator för arkitektur och design samt direktör för Emilio Ambasz-institutet.

I sin nya uppgift svarar Carson Chan för arkitektur- och designmuseets innehållsmässiga program och hur det genomförs. Till hans ansvarsområde hör på ett omfattande sätt museets innehållsmässiga verksamhet, så som utställningar, samlingar, forskning, publikationer och publikarbete. Chan inleder sin uppgift i januari 2026. Han har också en central roll i arkitektur- och designmuseets utveckling mot det nya hem för museet som öppnar i Södra hamnen i Helsingfors 2030.

”Vårt mål är att skapa ett nordiskt pionjärmuseum för arkitektur och design, ett som är inspirerande, mångsidigt och tänker i nya banor. Carson Chans breda sakkunskap och visionära arbete stöder vårt museums målsättningar att nå olikartade och internationella publiker. Det är en glädje för oss att välkomna honom i vårt team”, säger museidirektör Pilvi Kalhama.

”Det är ett unikt privilegium att få handskas med vår tids samhälleliga och ekologiska utmaningar med arkitekturens och designens medel i ett nytt museum. Jag vill fortsätta på Finlands ärevördiga arkitektur- och designtradition och se det kommande museet som en internationell vägvisare, som inte endast presenterar de här områdena, utan också aktivt formar deras framtid”, förklarar Carson Chan.

”Ledstjärnan i vårt arbete är en vetskap om förändringens oundviklighet, en djärv innovativitet och ett grundligt forskningsarbete. Det som motiverar mig personligen är en vilja att vidga arkitekturens och designens berättelse med nya och delaktiggörande synvinklar samt på det sättet influera hur nutidskulturen formas”, fortsätter Chan.

Chan har verkat på MoMA även inom en arbetsgrupp för hållbar utveckling, som ansvarar för museets energieffektivitet och minskningen av dess koldioxidutsläpp. Han har arbetat för en multidisciplinär diskussion om förhållandet mellan den byggda och den naturliga miljön genom utställningar, forskningsprojekt och publikprogram. Av de utställningar Chan har kuraterat fick till exempel Emerging Ecologies: Architecture and the Rise of Environmentalism (MoMA, 2023) en bred internationell uppmärksamhet.

Chans karriär började i Berlin 2006, när han tillsammans med Fotini Lazaridou-Hatzigoga grundade det experimentella projektrummet PROGRAM som uppmuntrar till en tvärvetenskaplig dialog. Han har efter det verkat som samkurator till exempel på Marrakech Biennale (2012) och som huvudkurator på Biennal of the Americas (Denver, 2013).

Chan är en influerare på arkitekturfältet med många följare, en talare och en produktiv skribent vars texter har publicerats i många internationella konst- och arkitekturpublikationer samt i konstnärs- och arkitektmonografier. Något som kännetecknar hans arbetssätt är att han i vid skala engagerar olika slags publiker och möjliggör en diskussion om aktuella frågor. Han har utexaminerats som arkitekt vid Cornell-universitetet, tagit en magistergrad vid Harvard Graduate School of Design och utför som bäst doktorandforskning vid Princeton-universitetet om förhållandet mellan miljörörelsen och det efterkrigstida akvariebyggandet i USA.

Foto: Anni Koponen

Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum har mottagit en stor donation av Wihurifonden

Jenny och Antti Wihuris fond har gjort en donation på en miljon euro till Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum. Donationen, som är den största enskilda som fonden beviljar det här året, riktas till stiftelsens grundkapital, med vars intäkter man möjliggör en ambitiös verksamhet i den nya byggnaden som ska uppföras för museet. I fråga om målsättningen på ett privat kapital på 30 miljoner euro som är ett villkor för de donationer som beviljas av Helsingfors stad och finska staten har man redan nu fått ihop 28 miljoner. 

”Wihurifondens donation är ett viktigt steg på vägen mot öppnandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Att de på ett tidigt stadium förbinder sig till projektet visar att de tror på framtiden och på det värde som designen, arkitekturen och kulturinstitutionerna tillför vårt samhälle. Ett varmt tack till Jenny och Antti Wihuris fond”, gläds Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseums verkställande direktör Kaarina Gould. 

Följande medelanskaffningsmål understöds av en namnkunnig stödgrupp 

Medelanskaffnings- och kompanjonarbetet för museiprojektet fortsätter med stöd av en ny expertgrupp. Stödgruppen för kompanjonskap har börjat sitt arbete med Kirsi Komi som sin ordförande. Till stödgruppen har inbjudits följande experter: Nathalie Ahlström, Tuomas Aho, Christina Dahlblom, Jussi Herlin, Sanna-Mari Jäntti, Petteri Karttunen, Laura Tarkka och Ari Tolppanen.  

Stödgruppens roll är att identifiera samarbetsmöjligheter och att främja diskussioner med potentiella kompanjoner och finansiärer. På det sättet stöder gruppen uppbyggandet av ett vidsträckt kompanjonekosystem och säkerställer att medelanskaffningsmålen för projektet förverkligas. Medlemmarna har inbjudits av Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum.  

”Det är fantastiskt att vara med om att möjliggöra något så här unikt i Finland”, säger stödgruppens ordförande Kirsi Komi. ”Det nya arkitektur- och designmuseet är en investering som skapar livskraft och värdighet för hela samhället. Jag ser projektet som vår stora gemensamma uppgift under det här decenniet, och den sammanhänger med ett oändligt antal samarbetsmöjligheter för olika slags företag och samfund.” 

Det nya arkitektur- och designmuseet

Det nya arkitektur- och designmuseet som planeras i Helsingfors väntas stå klart i Magasinstranden i Södra hamnen 2030. Resultaten i den internationella designtävling som ordnades för museets nybyggnad offentliggjordes i september 2025. Som vinnare i tävlingen utkorades den finländska byrån JKMM Arkkitehdit, känd för museiarkitektur, med sitt förslag ’Kumma’. Syftet för Arkitektur- och designmuseets nya hem är att skapa ramarna för en internationell museiverksamhet av toppklass och möjliggöra museets samhälleliga uppgift: att formge vår gemensamma framtid med hjälp av arkitekturen och designen. 

Helsingfors stad och finska staten har båda förbundit sig till att stödja Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum, som svarar för grundandet av museet, med kapitaldonationer på 60 miljoner euro. En grupp privata stiftelser och fonder har också gett sitt stöd till museet. Museets grundande partner är Jane och Aatos Erkkos stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto, Svenska kulturfonden, Saastamoinenstiftelsen, Konstflitföreningens i Finland 100-årsstiftelse samt nu som den senaste Jenny och Antti Wihuris fond. 

Ett varmt tack till alla grundande partner för deras donationer, som möjliggör en museiverksamhet av internationell toppklass i nybyggnaden som uppförs för Arkitektur- och designmuseet! 

”Helsingfors arkitekturpärlor” audioguid

Utöver våra populära och uppskattade guidade arkitekturvandringar erbjuder vi i sommar något nytt. Museets arkitekturexperter har satt samman en ljudguide som låter dig upptäcka 24 spännande arkitekturobjekt i centrala Helsingfors i din egen takt genom att promenera, titta och lyssna.

Guiden finns tillgänglig på 28 språk: finska, engelska, svenska, spanska, italienska, franska, portugisiska, tyska, japanska, kinesiska, koreanska, indonesiska, norska, danska, polska, nederländska, bulgariska, tjeckiska, grekiska, ungerska, lettiska, litauiska, rumänska, ryska, slovakiska, slovenska, turkiska och ukrainska.

Ljudguiden kostar 4,99 € och ger en veckas tillgång till innehållet. Under veckan kan du använda guiden precis som det passar dig. Lyssna på enskilda platser när du går förbi, ta några i taget beroende på humör eller följ hela rutten på en gång och återvänd till innehållet när du vill.

Trevlig lyssning och givande morgon- och kvällspromenader bland Helsingfors arkitekturpärlor.

Ladda ner appen här.