Arkitektur- och designmuseets nya sommarutställning Aalto Design – Former av välbefinnande behandlar Aino, Alvar och Elissa Aaltos formgivning ur välbefinnandets perspektiv och visar hur deras starka fokus på välmående skilde dem från samtida formgivare. Utställningen ger möjlighet att se klassiker ur ett nytt perspektiv i en tid då vi söker hållbara sätt att leva och må bra.

Aino, Alvar och Elissa Aalto förnyade den moderna arkitekturen och designen genom att låta människans övergripande välbefinnande stå i centrum för formgivningen. Människans psykiska och fysiska behov var utgångspunkten för deras arbete. Arkitekternas centrala insikt var att välbefinnande uppstår då människan, naturen och den byggda miljön är i balans, och att arkitekturens och designens uppgift är att stöda relationen mellan dessa. Tankesättet var banbrytande i en tid som betonade effektivitet och rationalism. Arkitekternas arbeten blev världsberömda klassiker och hade en bestående inverkan på vår uppfattning om relationen mellan människa och omgivning.

”Vi lever i en hektisk och krävande värld, i en tid som känns politiskt osäker. Då är det viktigt att fråga sig hurudana omgivningar som främjar välbefinnandet och om byggnader kan ingå i en helhetsbetonad planering av vården. Dessa frågor väcker genklang hos dagens människa. Det är otroligt att arkitekterna Aalto funderade på det här redan för flera årtionden sedan”, konstaterar museichef Pilvi Kalhama, vars koncept utställningen grundar sig på.

Utställningen Aalto Design visar hur arkitekternas uppfattning om den goda formgivningens principer och förhållandet mellan formgivning och välmående mognade med åren. Designprodukten som betonade välmående introducerades i Pemars sanatorium (1929–33), finslipades i Villa Maireas detaljer i slutet av 1930-talet och blev på 1950-talet arkitekternas grundläggande filosofi. Samtidigt utvecklades sätten att skapa välbefinnande.

”Arkitekterna Aalto insåg att formgivning måste ses som en helhet. Materialen, detaljerna, ljuset och beaktandet av omgivningen var inte separata delar av arkitekturen, utan oumbärliga utgångspunkter. De ville skapa paradis på jorden för att skydda människan i en värld som blivit hård”, säger utställningens kurator Jutta Tynkkynen.

Aalto Design låter besökaren ta del av arkivmaterial som visar hur arkitekternas tankar fick konkret form i arkitekturen och formgivningen. Från sanatoriet i Pemar via terrasshuset i Kauttua till Villa Mairea, där naturförhållandet nådde sin kulmen, kan man följa hur deras relation till landskapet fördjupades. På utställningen kan man också bekanta sig med arkitekternas långsiktiga utforskande av material, med särskild betoning på träet som bidrog med värme och rödteglet som tilltalade alla sinnen.

Framställningen bygger på dialogen mellan ett mångsidigt urval av presentationsformer och material såsom teckningar, modeller, möbler, glasföremål, materialexperiment och konstverk. Arkitektur- och designmuseets samlingar kompletteras med lån från Alvar Aalto-stiftelsen och Stiftelsen för Pemars sanatorium.

Allkonstverket Villa Mairea kan upplevas immersivt på utställningen. Den Londonbaserade konstnären Ilona Sagars filmatiska videoinstallation Other Actors har också Finlandspremiär. Verket behandlar relationerna mellan människokropp och byggd miljö samt hälsa och arkitektur i Pemars sanatorium.

Linda Bergroth står för utställningsarkitekturen. Helheten fulländas av Berghroths Aalto Lounge, där besökarna kan röra vid och uppleva äkta Aaltodesign. I rummet undersöks i synnerhet arkitekternas tankar kring ljus, växtlighet och människans upplevelse i offentliga interiörer. Aalto Lounge kan också hyras för privata evenemang.

Från juni till augusti ingår korta guidade turer i entrén. I aktivitetsrummet kan besökarna också undersöka tegel, keramik, glas, trä och andra material som arkitekterna använde.

Aalto Design – Former av välbefinnande grundar sig på museichefen Pilvi Kalhamas koncept. Utställningen är kuraterad av Arkitektur- och designmuseets forskningschef Petteri Kummala och utställningskurator Jutta Tynkkynen. Museets chefskurator Carson Chan har verkat som kuratoriell rådgivare. Utställningen har förverkligats i samarbete med Alvar Aalto-stiftelsen, Stiftelsen för Pemars sanatorium och Artek. Ilona Sagars verk har producerats i samarbete med Saastamoinen Foundation.

Utställningen i Arkitektur- och designmuseet är öppen för allmänheten 5.6.2026–3.1.2027.

Ytterligare uppgifter för medier

Aino Marsio-Aalto (1894–1949) är en i hemlandet och internationellt erkänd arkitekt, formgivare och inredningsarkitekt samt en av Arteks grundare. Hon arbetade som jämbördig formgivare vid sin make Alvars sida och skapade som Arteks första konstnärliga ledare företagets karaktäristiska stil. Som formgivare är Aino Aalto i synnerhet känd för sina glasföremål.

Alvar Aalto (1898–1976) är en finländsk arkitekt, formgivare och akademiker som har en ikonisk ställning i hemlandet och internationellt. Han är känd som en viktig banbrytare inom den humana modernismen. Aaltos arkitektur har nominerats till Unescos världsarvslista, och beslutet fattas under sommaren 2026.

Elissa Aalto (1922–1994) är en finländsk arkitekt som var Alvar Aaltos långvariga arbetspartner och hustru. Hon hade ett betydande inflytande på verksamheten i Aaltos arkitektbyrå under efterkrigstiden. Från och med 1950-talet hade hon en central roll i byråns stora byggnadsprojekt. Efter Alvars död ledde Elissa byrån, slutförde halvfärdiga projekt och deltog i planeringen då makens byggnader renoverades.

Ilona Sagar: Other Actors (2025)

Den Londonbaserade konstnären och forskaren Ilona Sagars videoinstallation Other Actors har Finlandspremiär på utställningen Aalto Design. Det filmiska verket behandlar relationerna mellan människokropp och byggd miljö samt hälsa och arkitektur i Pemars sanatorium.

Under inspelningen befinner sig sanatoriet i ett betydande övergångsskede från sjukhus till ny funktion. Allt eftersom totalrenoveringen fortskrider undersöker videoverket sanatoriets tillstånd som en byggnad i förändring.

Sagar har förverkligat Other Actors i nära samarbete med personer som haft eller fortfarande har att göra med Pemars sanatorium, till exempel sjukvårds- och servicepersonal, inredningsföretaget Arteks arbetstagare och de arkitekter vid Aaltos arktektbyrå som fortfarande lever. Verket grundar sig på ett samarbete mellan institutionen för energi- och maskinteknik vid Aalto-universitetets högskola för ingenjörsveten- skaper, kliniken för papperslösa i Fiskehamnen och tuberkulosforsknings- grupperna vid University of Leicester och Imperial College London, vilket ger ett aktuellt och viktigt perspektiv på en sjukdom som ofta anses tillhöra det förflutna.

Vård och underhåll är verkets centrala teman. När tiden går och funktionerna växlar, förändras också underhållet, vad som bevaras åt eftervärlden och vad som anses vara värdefullt.

Experterna Beatriz Colomina, Heini Hakosalo och Peter Stadius medverkar. Other Actors uppmuntrar oss att reflektera över hur vi förhåller oss till den moderna arkitekturens arv som fortsättningsvis påverkar hur vi uppfattar kulturen. Hur kan vi synliggöra de aktörer som vanligtvis hamnar i skymundan bakom arkitekturens synliga ytor?

Det filmiska verkets längd är cirka 60 minuter. På utställningen börjar det jämna timmar.

Bok: Aalto Design: Shapes of Wellbeing

I samband med utställningen Aalto Design publiceras boken Aalto Design: Shapes of Wellbeing som fördjupar utställningens teman. Den engelskspråkiga boken gör en djupdykning i Alvar Aaltos texter och hans intresse för människans välbefinnande. Boken är också en inbjudan till yrkesöverskridande dialog: den uppmuntrar läsarna att fundera över vilken betydelse välbefinnande har i dagens formgivning.

Bokens huvudartikel, Aalto’s Quest for Emotional Intelligence: Towards Epicurean Architecture, har skrivits av Eeva-Liisa Pelkonen som är professor i arkitektur vid Yale University. I artikeln undersöker hon hur Aaltos världsbild växte fram och visar hur den formades av Aaltos utbildningsbakgrund och de talrika litterära och intellektuella influenserna han tillägnade sig genom åren. Genom Aaltos texter visar Pelkonen att vi inte fullständigt kan värdesätta arkitekten Aalto utan att förstå hans livslånga engagemang för att utveckla människans emotionella intelligens.

Titel: Aalto Design: Shapes of Wellbeing
ISBN: 978-952-5195-66-8
Skribenter: Pilvi Kalhama, Petteri Kummala, Jemina Vainikka Lindholm, Eeva-Liisa Pelkonen, Jutta Tynkkynen
Redaktörer: Petteri Kummala & Carson Chan
Illustrering: rikt illustrerad i färg

För mer information och pressbilder

Ilona Hildén
Kommunikationsexpert
Arkitektur- och designmuseet
+358 44 358 2175
ilona.hilden@admuseo.fi

Aalto Design – Former av välbefinnande
5.6.2026–3.1.2027

På Arkitektur- och designmuseet ser vi sommaren 2026 av Alvar, Aino och Elissa Aaltos arkitektur och design. Den tvärkonstnärliga utställningen Aalto Design – Former av välbefinnande ställer modigt frågan om vad klassikerna har att tillföra den aktuella diskussionen om designen av välbefinnandet.

Utställningen Aalto Design – Former av välbefinnande som öppnar på Arkitektur- och designmuseet i juni 2026 inbjuder oss att bekanta oss med Aalto-arvet ur välbefinnandets synvinkel.

Utställningen Aalto Design lyfter fram att just ett starkt etos i fråga om välbefinnandet skiljde Aaltos från deras samtida designare och var deras centrala bidrag till modernismen. Utställningen Aalto Design utforskar hur Aaltos arbete och filosofi närmar sig välbefinnandet som en jämvikt mellan människan, naturen, den byggda miljön och materialen. Samtidigt förenar den Aaltos tanke om ett genomgripande välbefinnande med det nutida begreppet och viljan att tänka på välbefinnandet som något som går utöver individen till att bli en fråga som berör hela planeten.

Utställningen som producerats av Arkitektur- och designmuseet är kuraterad av forskningsdirektör Petteri Kummala och utställningskurator Jutta Tynkkynen. Som kuratorsrådgivare har verkat Carson Chan, som nyligen har börjat som chefskurator på museet. Den kuraterade helheten består av en mångsidig dialog mellan framställningssätt och material så som ritningar och miniatyrmodeller, möbler, glasföremål och materialexperiment samt konstverk. Vi får också se sällan visade föremål ur Arkitektur- och designmuseets samlingar.

Museidirektör Pilvi Kalhamas vision har varit att tillföra utställningen mångsidiga sätt att berätta och visa, som hjälper till att tolka bekanta material på nya sätt. På utställningen ser vi bland annat den i London bosatta konstnären-forskaren Ilona Sagars flerkanaliga videoverk Other Actors (2025), som undersöker sambanden mellan kroppen och byggnaden samt hälsan och arkitekturen i sanatoriet i Pemar som är ritat av Aaltos.

”På vägen mot det nya arkitektur- och designmuseet vill vi finna sätt att uppleva och tolka arkitekturen och designen experimentellt och tvärkonstnärligt”, beskriver Pilvi Kalhama.

Aalto-lounge, som planerats av Linda Bergroth som ansvarar för utställningsarkitekturen, erbjuder å sin sida ett fridfullt ställe att uppehålla sig på, och inbjuder oss att känna efter vilken verkan det att man vistas i rummet har på den egna kroppen och det egna sinnet, omgiven som man är av autentiska Aalto-föremål.  Loungen som är belägen på utställningen fungerar också som upplevelsemässig mötes- och hyrlokal.

Utställningen baserar sig på de verk av Alvar, Aino och Elissa Aalto som finns i Arkitektur- och designmuseets samlingar, som kompletteras med utställningslån. Utställningens samarbetspartner är Alvar Aalto-stiftelsen.

Tilläggsuppgifter om utställningen och programmet publiceras senare.

Alvar, Aino och Elissa Aalto

Alvar Aalto (1898–1976) är en finländsk arkitekt, designer och akademiker som har nått ikonisk ställning i hemlandet och internationellt. Han är känd som central banbrytare inom den humana modernismen. Aaltos arkitektur är på förslag för Unescos lista över världsarv, och beslutet väntas komma under år 2026.

Aino-Marsio-Aalto (1894–1949) är en arkitekt, designer och inredningsarkitekt känd i hemlandet och internationellt, samt en av grundarna av Artek. Hon arbetade vid sin makes sida som likvärdig designer och skapade som Arteks första konstnärliga ledare för företaget dess karakteristiska stil. Som designer är Aino Aalto särskilt känd för sina glasföremål.

Elissa Aalto (1922–1994) är en finländsk arkitekt samt Alvar Aaltos långvariga arbetskamrat och hustru, som hade en betydande inverkan på verksamheten på Aaltos byrå under efterkrigstiden. Hon hade en central roll i byråns betydande byggnadsprojekt från och med 1950-talet. Efter sin makes död ledde Elissa byrån, rodde halvfärdiga projekt i hamn och deltog i planeringen av grundrenoveringar i Aalto-objekten.

För mer information, vänligen kontakta:

Ilona Hildén
Kommunikationsexpert
+358 44 358 2175
ilona.hilden@admuseo.fi

Bild: Other Actors, Ilona Sagar, 2025

Vid Arkitektur- och designmuseet har det under november 2025 genomförts omställningsförhandlingar. Bakgrunden till omställningsförhandlingarna är ett besparingsmål på över en halv miljon euro för år 2026. Som resultat avslutas sex anställningar och anställningsvillkoren för 13 medarbetare ändras. 

I omställningsförhandlingarna användes ett brett spektrum av åtgärder för att uppnå besparingsmålet. När förhandlingarna inleddes uppskattades att besparingarna kunde resultera i att högst 20 anställningar skulle upphöra. Uppsägningar behövde inte genomföras fullt ut, detta bland annat till följd av förändringar i anställningsvillkor. 

Utöver de sex anställningar som avslutas ändras anställningsförhållandena för 13 medarbetare. Bland annat erbjuds kundservicemedarbetare avtal som inhoppare. Målet med förhandlingarna har varit att säkerställa att personalens storlek och struktur i framtiden stöder verksamhetens mål på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 

Museets svåra ekonomiska situation beror bland annat på sammanslagningen av museerna i början av 2024, minskade offentliga bidrag under kommande år samt minskande besökssiffror och övriga egenintäkter. 

– Våra besökssiffror har inte varit på den nivå vi önskat, även om höstens utställningar har lockat en stor publik. Dessutom koncentrerade vi i år verksamheten till en museibyggnad. Av denna anledning har det funnits behov av att minska personalen som arbetar med museets öppethållning, beskriver museichef Pilvi Kalhama. 

Kalhama konstaterar att de besparingsåtgärder som museet vidtagit inte påverkar framdriften av det nya museiprojektet. Museets ekonomi förväntas förbättras år 2027, vilket möjliggör en framtida utveckling av museiverksamheten. 

– Just nu leder och utvecklar vi museets nuvarande verksamhet samtidigt som vi bygger vägen mot ett nytt museum. I framtiden kommer museiverksamheten att vara större än i dag, men tidtabellen för tillväxten har nu behövt ses över. Nu håller vi fötterna på jorden och fokuserar på nuläget och på att stabilisera den ekonomiska grunden, säger Kalhama. 

Teo Ala-Ruona utsedd till konstnär för Nordiska paviljongen 

Tillbaka till utställningen

Performancekonstnären Teo Ala-Ruona och hans team har valts ut för att skapa utställningen för Nordiska paviljongen vid Biennale Architettura 2025. Utställningen produceras av Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors med arkitekt Kaisa Karvinen som kurator. 

Utställningen bjuder in publiken att reflektera över inkluderande och tillgänglighet i de miljöer vi designar och lever i, samtidigt som den undersöker hur detta bredare perspektiv kan omforma vårt sätt att föreställa oss och skapa arkitektur. 

”Arkitekturen speglar samhällets ideologier och tankegångar. Den påverkar människors kroppar och deras politiska verkligheter”, säger Teo Ala-Ruona.

”Mitt arbete behandlar de sociopolitiska påtryckningar och konsekvenser som kroppar, särskilt transkroppar, utsätts för. Jag fascineras av hur arkitekturen, som en del av vår vardagsmiljö, har påverkat hur vi kategoriserar föremålen och varandra”, fortsätter Ala-Ruona. 

För Biennale Architettura 2025 har Ala-Ruona samlat ihop ett tvärdisciplinärt team som inkluderar arkitekten A.L. Hu, scenografen och konstnären Teo Paaer, ljuddesignern Tuukka Haapakorpi, dramaturgen Even Minn, bildkonstnären Venla Helenius, modedesignern Ervin Latimer, grafiska formgivaren Kiia Beilinson samt performancekonstnärerna Kid Kokko, Caroline Suinner och Romeo Roxman Gatt. 

Med Helsingfors som bas arbetar Teo Ala-Ruona med performancekonst, samtida teater och koreografi. Hans verk har presenterats vid framstående arenor som Performa-biennalen i New York, Vilnius Performance Biennale, Kiasma-teatern och Institute of Contemporary Art i London. 

Ala-Ruona ser vardagsmiljöer som scener som styr hur människor observerar varandra. Nordiska paviljongen fungerar i sig själv som en sådan plats och formar subtilt vårt sätt att se och uppleva. 

Så här säger Kaisa Karvinen, kurator för paviljongen: 
”Teo Ala-Ruonas verk utmanar oss att omvärdera vår relation till miljön, historien och framtiden, och erbjuder nya perspektiv på den byggda världen.Transperspektivet på arkitektur lyfter fram regler och strukturer som många tar för givna – precis som vi alla påverkas av omedvetna fördomar, är vår förståelse av vår egen roll i byggnader och rum förutbestämd av vår kultur och våra erfarenheter. Det som inspirerar mig i Teos förslag är hur han kombinerar arkitekturens och performancekonstens metodologier. Dessa två fält har mycket gemensamt: de arbetar med materialiteten, kroppen och rummet, samtidigt som båda föreställer sig möjliga framtider.” 

Den 19:e Internationella arkitekturutställningen vid La Biennale di Venezia öppnar i maj 2025 under ledning av den italienska arkitekten, stadsplaneraren och forskaren Carlo Ratti. Under Rattis ledarskap kommer Biennale Architettura 2025 att utforska olika former av intelligens och mänsklighet i en tid av omdefinierade gränser. 

Nordiska paviljongen ägs gemensamt av Finland, Norge och Sverige, och ansvaret för utställningarna roterar mellan länderna. Den kommande utställningen produceras av Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors i samarbete med ArkDes i Sverige och Nasjonalmuseet i Norge. Carina Jaatinen är utställningens kommissarie i samarbete med Karin Nilsson (ArkDes) och Yngvill Aagaard Sjöösten (Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design). Kuratorsteamet från Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors inkluderar kurator Kaisa Karvinen och kuratorrådgivare Suvi Saloniemi. 

Projektet har fått stöd från Undervisnings- och kulturministeriet.

Hur konstnären valdes 

Teo Ala-Ruona valdes ut för Nordiska paviljongen genom en urvalsprocess som byggde på inbjudan. Museet beställde förslag baserade på kuratorns koncept från tre konstnärer som arbetar med arkitektur eller materiella miljöer. Förslagen granskades av en internationell rådgivande grupp bestående av Nick Axel (arkitekt, redaktör, skribent och chef för arkitekturavdelningen vid Gerrit Rietveld Academie och E-Flux Architecture), arkitekt, kuratorn och kritikern Eva Franch i Gilabert samt Panu Savolainen (biträdande professor i arkitekturhistoria och restaurering vid Aalto-universitetet). 

Den 19:e internationella arkitekturutställningen vid biennalen i Venedig 

Den Internationella arkitekturutställningen i Venedig är världens mest framstående plattform för att presentera arkitektur på en internationell scen. År 2025 kommer biennalen att ledas av den italienska arkitekten, stadsplaneraren, ingenjören och forskaren Carlo Ratti, under temat Intelligence: Natural. Artificial. Collective. (Intelligens: Naturlig. Artificiell. Kollektiv.)  Den 19:e internationella arkitekturutställningen – La Biennale di Venezia kommer att vara öppen för allmänheten från 10 maj till 23 november 2025. 

För mer information, vänligen kontakta

• 

  Ilona Hildén

  Kommunikationsexpert

  +358 44 358 2175

  ilona.hilden@admuseo.fi