Arkitekten Juhani Pallasmaa har donerat det bibliotek som han byggt upp under sin långa karriär till Arkitektur- & designmuseets samlingar. En del av denna omfattande boksamling görs nu tillgänglig för allmänheten i Pallasmaas referensbibliotek i museets nya evenemangslokal Eteläranta 6. Urvalet har sammanställts av en expert vid Arkitektur- & designmuseet.

Text: Juhani Pallasmaa

Eftersom jag i min ungdom hade en vänkrets utanför arkitekturens värld – målare och skulptörer, författare och poeter, kompositörer och musiker, filosofer och forskare – blev jag intresserad av världen utanför mitt blivande yrke. Redan som student på 1960-talet gjorde jag flera resor utomlands för att sätta upp utställningar om finsk arkitektur för Finlands arkitekturmuseum som då nyss hade grundats. Tio år senare fortsatte jag att resa för att hålla föreläsningar, undervisa och vara med i juryer. Senare fick jag också inbjudningar till flera gästprofessurer och även till längre vistelser i flera länder, och jag började också få designuppdrag utomlands. Jag brukade ge mig ut på mina otaliga resor med en stor, tom resväska och komma hem med den stora väskan full av böcker.

Först köpte jag arkitektur- och konstböcker, men jag blev snabbt också intresserad av böcker om fotografi, film, filosofi, psykologi, neurovetenskap, litteraturanalys och poesi. Utöver de böcker som jag har köpt i Finland eller fått skickade till mitt kontor som gåva har jag själv burit hem ungefär 10 000 böcker från utlandet till mitt bibliotek. Det innebär att jag har släpat hem flera ton böcker från olika länder på sex kontinenter.

Jag har inte hunnit läsa alla mina böcker, men bara deras närvaro har varit känslomässigt och intellektuellt viktig för mig. Böcker är magiska föremål; man behöver inte läsa dem från pärm till pärm, för bara deras närvaro ger en riktning åt ens medvetande och tänkande; de förstärker tänkandet och berikar livskänslan; de blir verkligen en del av ens personlighet. Böcker har också haft direkt betydelse för mitt arkitektoniska arbete; varje gång jag har påbörjat ett nytt projekt har jag först tittat i en bok om Fra Angelicos målningar, eftersom byggnaderna i den ödmjuke munkens målningar framstår som människor och mjukar upp min självkänsla och mitt tänkande. Det var den första boken i mitt bibliotek. Jag fick den i slutet av 1950-talet av min vän Juhana Blomstedt, den fine målaren och äldste sonen till min lärare och mentor Aulis Blomstedt.

Böcker är ens bästa vänner, nästan som människor, och deras närvaro berikar, vägleder och aktiverar ens sinne. Ett gott urval av böcker runtomkring skapar en känsla av förankring och sätter fart på fantasin. Jag har ofta uppmanat mina studenter att inte gå och lägga sig utan att ha några bra böcker på nattduksbordet.

År 1956 genomförde Kaj Franck en omfattande resa med hjälp av två stipendier. Resan tog honom först till New York och genom USA, därefter vidare till Mexiko, Japan och Thailand. Innan avresan skaffade Franck en smalfilmskamera som han använde för att dokumentera sina upplevelser. Ett urval av det omfattande filmmaterialet digitaliserades och presenterades i Designmuseets utställning Travel as a Tool år 2020. Filmerna avslöjar vad som fångade formgivarens uppmärksamhet under resan.

Kaj Francks smalfilmsmaterial överfördes till museets samlingar år 1990 som en del av formgivarens testamentsdonation. Samlingen omfattar totalt 21 filmrullar inspelade på Kodachrome-film, som Kodak lanserade för amatörbruk år 1932. År 2011 införlivades materialet även i Nationella audiovisuella institutets (KAVI) samlingar.

Våren 2020, inom ramen för Designmuseets utställningsprojekt Travel as a Tool, digitaliserades tio filmrullar och sammanställdes till fyra cirka tio minuter långa filmsekvenser. Digitaliseringen utfördes av Reel One Oy och filmsekvenserna redigerades av utställningsamanuensen Anna Vihma.

Filmerna erbjuder unika inblickar i vilka företeelser som väckte Francks intresse, vad som fascinerade honom under resorna och vad han ansåg vara värt att föreviga på den kostsamma färgfilmen.

Eftersom KAVI:s utrustning inte gjorde det möjligt att spela upp originalfilmerna före digitaliseringen baserades urvalet av filmrullar på Francks egna anteckningar på filmaskarna. Målet var att fokusera på material som spelats in under resorna. De tio filmrullarna gav närmare tre timmar digitaliserat material. En del av filmerna hade spelats in i Helsingfors, bland annat på Sveaborg, Salutorget, Hagnäs torg, mattvättsbryggor samt byggarbetsplatser i Hermanstad och Arabia. Merparten av materialet härrör dock från resan år 1956.

De filmsekvenser som publicerats på nätet syftar till att ge en så heltäckande bild som möjligt av filmmaterialet. De fyra cirka tio minuter långa sammanställningarna innehåller färgfilm från bland annat New York och Chicago, den amerikanska landsbygden och kuststäderna samt Mexiko. Materialet omfattar också Francks vistelse i Japan och hans resa till Bangkok och mindre byar i Thailand. Återkommande motiv visar vilka ämnen som särskilt tycks ha intresserat Franck: vackra landskap, storstädernas vyer, byggarbetsplatser, vardagsföremål, människors vardagsliv och barns lekar.

Ursprungligen publicerad 20 november 2020
Text: Amanuens Anna Vihma och intendent Susanna Thiel

Redigerad från originaltexten den 23 april 2026 / Minni Soverila