Byggnadsvård på 1970-talet – Kontroverser och utvecklingl
Maire Mattinen
27.8.2026
Maire Mattinen
1960- och 1970-talen minns man som en period då ett aldrig tidigare skådat antal byggnader revs i Finland. Senare har man till och med talat om den mest rivningsintensiva perioden, där inte ens nyrenässans- och jugendhusen – som idag självklart betraktas som värdefullt kulturarv – skonades. Man talade om ”Turku-sjukan”, och områden som Puu-Käpylä i Helsingfors och Pispala i Tammerfors skulle ha gått förlorade om inte olika medborgargrupper och arkitektkåren hade väckts till liv för att motsätta sig den utveckling som verkade oundviklig. Maire Mattinen går i sin artikel igenom denna period i den finska arkitekturhistorien, som också ledde till att byggnadsvård samt skyddet av större områdeshelheter och industrimiljöer började få en rättslig ställning och etableras som en del av utvecklingen av den bebyggda miljön.
Artikeln är mycket aktuell, eftersom rivningstakten i Finland under 2020-talet har varit ännu högre än för 50 år sedan. I slutet av sin artikel ställer Mattinen frågan: ”Hur kan vi, mitt i dagens rivningshysteri, dra nytta av erfarenheterna från 1970-talet för att undvika överdrifter? Borde vi dra lärdom av hur man då lyckades tygla rivningsvågen samtidigt som man agerade under förhållanden präglade av energikris och hot om recession, och av insikten att den befintliga vardagsmiljön är en värdefull resurs, även om uppskattningen av den ännu inte är allmänt delad?” Arkitektur- och designmuseet publicerar artikeln för att hedra Maire Mattinens, som plötsligt gick bort den 8 september 2025, och hennes omfattande livsgärning inom byggnadsvården.
Artikeln publicerades 2023 i museets bok Ett decennium av omvälvningar: Vardag, idéer och arkitektur i1970-talets Finland