Vinnare! Utställningtexter
Ta steget in i framtiden – upplev det nya arkitektur- och designmuseet redan nu!
Arkitektur- och designmuseet är på väg mot något nytt. År 2030 ska museet flytta till Magasinstranden nära Salutorget i havsnära Helsingfors. En ny museibyggnad ska uppföras på det historiska hamnområdet. Det blir en öppen, inbjudande byggnad i mänsklig skala – en plats där man tittar, lyssnar och experimenterar.
En internationell designtävling ordnades för att ta fram en design för den nya museibyggnaden. I tävlingen deltog 624 bidrag varav fem valdes till finalen och ett korades till vinnare.
Den här utställningen erbjuder en möjlighet att titta in i det nya museet redan nu. Under utställningen visas tävlingens vinnande bidrag och finalisterna. Dessutom ges en fördjupad inblick i tävlingens skeden och de mångfasetterade bidragen.
År 2030 kommer det nya, internationella museet att både stå på Magasinstranden i Helsingfors och ha en stark och tillgänglig digital närvaro. Det nya museet skapar upplevelser och innehåll för såväl Finland som världen.
Kom med och bidra med idéer till vilken sorts museum som betjänar oss nu och i framtiden. Hurdana lokaler drömmer du om? Vilka sorters berättelser skulle du vilja höra?
Välkommen till framtidens museum!
Mot ett nytt hem
Finsk arkitektur och design är uppskattade i såväl hemlandet som utomlands och ska äntligen få ett nytt gemensamt hem. I årtionden har det funnits behov av nya, moderna lokaler som är lämpliga för museiverksamheten samt en vilja att på bästa sätt betjäna vänner av arkitektur och design. Finlands Arkitekturmuseum och Designmuseet gick samman 2024 och bildar nu ett av världens äldsta museer som fokuserar på designområdena. Härnäst planeras en ny byggnad för verksamheten.
Vi lever i klimatkrisens tidevarv och det gäller att noga överväga nybyggen. I projektet handlar det inte bara om en byggnad utan också om allt vad ett museum kan vara i dag. Design och arkitektur ingår i allas vardag. Med hjälp av design kan vi lösa dagens kniviga problem samt skapa gemenskap och förståelse mellan människor. Med dess hjälp kan vi göra framtiden alltmer hållbar och jämlik. Det riksomfattande ansvarsmuseet för designbranscherna flödar över av berättelser om arkitektur och design samtidigt som det erbjuder en allt bredare publik möjligheter att omdefiniera och experimentera.
Visste du? Arkitektur- och designmuseets samling omfattar sammanlagt 75 000 föremål, 550 000 ritningar, 280 000 fotografier och 850 miniatyrmodeller.
På väg mot ett nytt museum i över ett sekel
1873 Konstindustrimuseet (senare Designmuseet) får sin början som en undervisningssamling för Slöjdskolan som grundats 1871. Till samlingen anskaffas 732 föremål på världsutställningen i Wien. Museet är ett av de tre äldsta konstindustrimuseerna i världen tillsammans med V&A i London och MAK i Wien.
1888 Museisamlingen erhåller lokaler i Ateneum, ritat av arkitekt Theodor Höijer. Samlingen får använda sig av våningen högst upp i byggnaden som i dag är konstmuseum.
1911 Lokalerna i Ateneum blir för små. Museet inhyses därefter i bland annat Villa Hagasund och Stockmanns varuhus. Utöver samlingen visas aktuella utställningar. Under andra världskriget evakueras museisamlingen och lagerställs på olika håll i Helsingfors.
1956 Finlands Arkitekturmuseum grundas. Initiativtagare är Finlands arkitektförbund SAFA. Museet ordnar utställningar utifrån SAFA:s bildarkiv. Verksamheten inleds år 1957 när museet flyttar till en trävilla i Brunnsparken.
1979 Konstindustrimuseet flyttar till en skolbyggnad ritad av Gustaf Nyström på Högbergsgatan 23. Byggnaden från 1894 totalrenoveras och omvandlas till museum 1977–1978 under ledning av arkitekt Olli Borg. Flytten till byggnaden är bara en temporär lösning och diskussioner om en ny museibyggnad inleds på samma gång.
1982 Finlands Arkitekturmuseum flyttar till adressen Kaserngatan 24 i samma kvarter. Byggnaden ritades av Magnus Schjerfbeck och stod klar 1899. Ursprungligen var den ämnad för vetenskapliga föreningar.
1987 Man planerar att öppna ett ”centrum för växlande utställningar” på tomten mellan Finlands Arkitekturmuseum och Konstindustrimuseet under 75-årsjubileet för Finlands självständighet 1992. En arkitekturtävling ordnas för byggnaden och Tuomo Siitonens förslag ”d” segrar i tävlingen. Centrumet uppförs dock aldrig.
2001 Ett informationscentrum för arkitektur, byggnad och design, Armi-huset, planeras för Skatudden och en allmän arkitekturtävling ordnas. Planen är att Finlands Arkitekturmuseum ska flytta in i byggnaden. Utöver museet står flera samfund inom designområdet bakom tävlingen. Segrare blir Asmo Jaaksi, Teemu Kurkela, Samuli Miettinen och Juha Mäki-Jyllilä med sitt förslag ”Lukko” (Lås).
2002 Konstindustrimuseet byter namn till Designmuseet.
2008 Senatsfastigheter utreder möjligheterna för museerna att utvidgas till gården mellan byggnaderna och till underjordiska lokaler. Det konstateras i utredningen att det inte finns tillräckligt med utrymme för modern museiverksamhet.
2012 Som en del av en identitetsförnyelse byter Finlands Arkitekturmuseum sitt finska namn till Arkkitehtuurimuseo (arkitekturmuseet). På gården mellan museibyggnaderna byggs under Helsingfors år som designhuvudstad en paviljong som binder samman museerna. Huvudarkitekten för paviljongen, Pyry-Pekka Kantola, väljs ut bland tio kursdeltagare i Aalto-universitetets trästudio.
En titt bakom designtävlingens kulisser
En allmän och internationell designtävling i två faser ordnades för att ta fram en ny byggnad för Arkitektur- och designmuseet. I tävlingen gav arkitekter och designer från olika delar av världen förslag på museibyggnad. Juryn bedömde bidragen utan uppgifter om upphovsmännen så att bedömningen fokuserade endast på tävlingsbidragen, inte personerna.
I tävlingens första fas bedömde juryn 624 bidrag varav fem gick vidare. Juryn gav bidragen som gick vidare en omfattande sammanställning med anvisningar för vidareutveckling. Finalistbidragen fick också respons av allmänheten och en expertpanel. Utifrån denna respons och juryns anvisningar vidareutvecklades bidragen. Av de fem bidragen korade juryn Kumma (JKMM Arkkitehdit) till vinnare.
I designen och byggandet av museet betonas ekologiska, sociala och kulturella hållbarhetsprinciper. Helsingfors har förbundit sig att vara kolneutralt senast år 2030 och museiprojektet stöder detta mål på alla sina delområden. Kravet på klimatsmart byggande i designtävlingen är mer ambitiöst än de standarder som fastställts i bygglagstiftningen eller av staden.
Tävlingen arrangerades av Fastighets Ab ADM och Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum i samarbete med Helsingfors stad och Finlands arkitektförbund SAFA.
Tävlingsjuryn bestod av följande medlemmar:
Juryns ordförande: Mikko Aho, arkitekt SAFA, Fastighets Ab ADM (styrelsens viceordförande)
Juryns viceordförande: Juha Lemström, arkitekt SAFA, Fastighets Ab ADM (styrelsens ordförande)
Gus Casely-Hayford, museichef, V&A East
Beatrice Galilee, arkitekt, grundare, direktör, The World Around
Kaarina Gould, verkställande direktör för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum
Salla Hoppu, arkitekt SAFA, ledande arkitekt, Helsingfors stad
Beate Hølmebakk, arkitekt, professor, partner, Manthey Kula
Riitta Kaivosoja, vicehäradshövding; överdirektör för kultur- och konstpolitiska avdelning, Undervisnings- och kulturministeriet (fram till juni 2025)
Matti Kuittinen, arkitekt, professor, Aalto-universitetet
Sari Nieminen, arkitekt SAFA, Arkkitehtitoimisto Sari Nieminen Oy
Miklu Silvanto, designchef, ŌURA
Anni Sinnemäki, ledamot och vice styrelseordförande i Helsingfors stadsfullmäktige; biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn (fram till juni 2025), Helsingfors stad
Hannu Tikka, arkitekt SAFA, Arkkitehtityöhuone APRT Architects
En jämlik tävlingstradition
Allmänna arkitekturtävlingar har en lång och inflytelserik tradition i Finland. Den första allmänna tävlingen ordnades för närmare 150 år sedan. Vem som helst kan delta i tävlingarna, inom ramen för tävlingsprogrammet. Tack vare tävlingssekretessen framförs förslagen anonymt utan upphovsmannens namn.
Allmänna arkitekturtävlingar har med tiden gjort arkitekturfältet ännu mer jämlikt. Anonymiteten gör att varken exempelvis en persons namn eller kön innebär ett hinder för framgång i tävlingarna.
Den finländska modellen är internationellt känd och erkänd. Tävlingarnas öppenhet, utvecklingen av tillvägagångssätten och sättet på vilket tävlingsmaterialet arkiveras har rönt uppskattning. Som riksomfattande ansvarsmuseum bär Arkitektur- och designmuseet ansvaret för att arkivera materialet från arkitekturtävlingar i Finland.
Design är lika med samarbete
I Arkitektur- och designmuseets designtävling kommenterades finalistförslagen både av den breda allmänheten och av en grupp experter, allt från lärare till poliser, skejtare till evenemangsproducenter och utställningskuratorer till restauranginnehavare. Målet var att utveckla en så välfungerande museibyggnad som möjligt och samtidigt prova en helt ny modell i de allmänna arkitekturtävlingarnas historia.
I den allmänna tävlingsmodellen utvecklas förslagen traditionellt endast utifrån juryns skriftliga respons. I Arkitektur- och designmuseets designtävling erbjöds finalisterna en mer flexibel möjlighet än vanligt att diskutera med experter i museibranschen om användarupplevelsen redan under tävlingens gång. Varken tävlingens jury, arrangörer eller museets personal deltog i dessa diskussioner.
I dag är design i allt högre grad lika med samarbete där också exempelvis byggnadens beställare, slutanvändaren och medborgarna spelar en viktig rolI. Ju tidigare man kan inleda växelverkan mellan olika parter, desto bättre slutresultat är det möjligt att nå.
Bekanta dig med tävlingsprogrammet
Syftet med tävlingen var att hitta ett gestaltningsförslag och ett designteam för det nya museet. Målet var att utforma en byggnad som erbjuder de lokaler som museiverksamheten behöver. I museibyggnaden betonas utöver utställningslokalerna olika rum för aktiviteter och vistelse samt exempelvis restaurangservice, bibliotek och butik.
Arkitekterna och designerna följer tävlingsprogrammet när de skapar sina bidrag. Du kan bekanta dig med tävlingsprogrammet under utställningen och på webben. Tävlingsprogrammet utmärkte sig genom att innehålla exakta miljö- och hållbarhetsmål för byggnaden. Dessutom skulle deltagarna beakta byggnadens placering inom skyddszonen för världskulturarvet Sveaborg och i den kulturellt värdefulla miljön.
Programmet finns endast på engelska eftersom det handlade om en internationell tävling.
Bekanta dig med bedömningsprotokollet
Förberedelserna för tävlingen inleddes redan ett år innan tävlingsinbjudan offentliggjordes. Den egentliga tävlingsprocessens olika skeden tog nästan ett och ett halvt år i anspråk. Den internationella juryn arbetade såväl på distans som på plats i Helsingfors.
Centrala delområden för bedömningen var: arkitektonisk kvalitet och anpassning till stadsmiljön, byggnadskonceptet och byggnadens mervärde för museiverksamheten, hur byggnaden ser ut och känns, byggnadens funktionalitet, smidiga och flexibla sätt att förflytta sig i byggnaden, hållbarhet samt genomförbarhet och kostnader.
I bedömningsprotokollet kan du läsa om juryns slutliga beslut.
Arkitekturordlista
I ordlistan har vi samlat ord och begrepp som används inom design, arkitektur och arkitekturtävlingar.
1. I en arkitekturtävling skapar arkitekter och designer förslag på hur en byggnad eller ett område kunde utvecklas. Tävlingens syfte är att hitta en aktör som kan designa byggnaden eller området.
2. En allmän tävling är öppen för alla. I den kan man delta inom ramen för de begränsningar som definieras i tävlingsprogrammet. Begränsningarna omfattar till exempel krav på yrkesverksamhet i branschen eller på deltagarnas nationalitet.
3. Deltagarna i en inbjudningstävling är utvalda, inbjudna arkitekter och designer.
4. I tävlingsprogrammet anges tävlingens regler och syften, vad som förväntas av deltagarna och uppgifter om tävlingsområdet. Tävlingsområdet är den plats eller det område där tävlingsbidraget ska placeras.
5. I enlighet med tävlingssekretessen framförs bidragen anonymt, utan upphovsmannens namn. När bidragen är anonyma fokuserar juryn på att bedöma tävlingsbidragen, inte personerna bakom bidragen.
6. Ett rumsprogram är en lista över vilka rum eller utrymmen som behövs i byggnaden eller på området. Här listas bland annat rummen, hur stora de är och vad de ska användas till.
7. En detaljplan är en karta där man ser var tomterna, byggnaderna, gatorna och parkerna ligger på ett visst område. Med dess hjälp definieras vad man får bygga var. I Finlands plansystem ingår utöver detaljplaner också generalplaner och landskapsplaner.
8. En visualiseringsbild är ofta en realistisk teckning eller digital bild av hur byggnaden eller området kommer att kunna se ut när det är färdigt.
9. En genomskärningsbild är en ritning där byggnaden skurits itu på höjden. Här syns rumshöjden och konstruktionen betraktade från sidan.
10. En planritning är en skalenlig bild av byggnaden eller en del av byggnaden, där rummen visas uppifrån. Med dess hjälp kan man se hur byggnadens rum ligger i förhållande till varandra och vilken skala de har.
En fasadritning är en ritning som visar byggnadens fasad ovanför marknivån. Den visar hur byggnaden ser ut och på den finns även ytmaterialen utmärkta.
Ett cirkulationsdiagram är ett schema som visar hur olika delar och rum hänger samman med varandra. På den märks förbindelsevägar eller tekniska förbindelser ut.