Maija Lavonen – Stillsamt monumental:

”Jag ser i mitt arbete ett tydligt samband med naturupplevelser, även de mycket tidiga. Jag letar efter den villkorslöshet som kraften i upplevelserna från min barndom har.

Det är viktigt för mig att förenkla, att förtäta atmosfären. Jag försöker inte återge en syn på naturen som den är, utan jag vill förmedla min upplevelse så avskalad som möjligt, så att det väsentliga kan framträda. Det väsentliga är erfarenheten.

Jag är fyra eller fem år gammal. Vi bor på landet. handen har jag en tom glasburk som jag lägger ner på gräset. Jag vänder på den med foten, sparkar den framåt. Gräset böjer sig under glascylindern och just då: ljus, sken, böjande gräs, rik grön färg. Jag glömmer aldrig vad jag såg i det ögonblicket när dessa element, ljus och gräs, sken och jord möttes.

I mitt arbete har jag alltid förenklat slutresultaten kraftigt. Vid första anblicken kan det tyckas att det inte finns så mycket samband mellan det jag gör och de omfattande naturupplevelser som är så värdefulla för mig, eftersom mina verk är så knapphändiga. Ändå är upplevelserna som ligger bakom verken visuellt mycket rika.

Jag är några år gammal. Min pappa jobbade under veckorna inom sjöbevakningen långt hemifrån, jag var alltid oerhört lycklig när han kom hem. Jag är bara förvirrad över pappas överraskande hemkomst med främlingar. Jag vågar inte säga hej. Med känslor av lycka stormande inom mig, springer jag ut, till baksidan av huset.

Jag springer ut på en äng full av öppna smörbollar. Jag är så liten att det gula färghavet böljar i min ögonhöjd. Jag springer ut i blomsterhavet och precis i det ögonblicket uppfattar jag glimtvis färgen, den gula massan som omger mig och växtlighetens överväldigande doft i daggen som aftonen redan hämtar. Det var där jag såg och upplevde vad färgens djupaste väsen är. En färg kan vara en fullkomlig känsla, en yta som utvidgas åt alla håll, en ljusets och dofternas atmosfär.

För mig betyder seendet och känslan en och samma sak. Jag kunde säga: så som jag kände. I det försvinnande ögonblicket, under en bråkdels sekund, då jag såg, var upplevelsen allomfattande. Att uttala ett ord tar längre tid. I mitt arbete strävar jag ofta efter sådana här ögonblick.

Att uppleva naturen är fortfarande en mänsklig rättighet.

I mitt arbete letar jag efter ett mänskligt budskap, jag vill ge något till trötta människor. Jag skulle till exempel vilja förmedla sommarljusets vandring på havsytan, vågornas sång, klippans rödaktiga toner och den brännande solen, värmen från stenarna under de sävligt seglande molnen. I många av mina blåvita linneverk

har jag letat efter känslor av maritim friskhet.

Inom textilier har materialet stor betydelse. Att uppleva lätthet och tyngd, det lena och sträva är påtagligt konkret.

Ibland räcker kontrasten mellan materialen i sig, deras sammanfogning, som inspiration då man letar efter upplevelsens ursprungliga källor.

I mina ryor har jag med hjälp av en nästan fattig gråskala inte bara velat skildra gränsen mellan hav och himmel, utan ögonblicket så som jag ser det inom mig. I det ögonblick då vårvinden upphör, molnen täcker solen och man kan se på de vattniga, mörka bara fläckarna att isen håller på att smälta.

När jag använder naturen som utgångspunkt vill jag samtidigt förmedla rätten att uppleva naturen, påminna om rätten att stoppa förstörelsen av naturen. Idag har vi nått en punkt där alla är medvetna om oron för rubbningen av naturens balans. Hur kan vi då stoppa denna kortsiktiga utveckling? Mina sista verk är ställningstagande. Himlen gråter är ett utropstecken.”

Maija Lavonen

Artikeln var publicerad i Helsingin Sanomats kulgturavdelnings serie ”Så som jag såg” (12.8.1984) och uppdaterad 4.12.2017 / Översättning: Saliven Gustavsson

Maija Lavonen – Stillsamt monumental

Maija Lavonen (1931–2023) var en uppskattad förnyare av den finska textilkonsten. Under sin långa karriär utnyttjade hon olika tekniker och material entusiastiskt och utan ansträngning. Lavonen var kläddesigner till utbildningen. Men redan i slutet av 1960-talet började hon designa inredningstextiler som trycktyger och dubbelvävnader. I slutet av 1970-talet blev hon fri textilkonstnär, då ryor blev en viktig del av produktionen. Lavonens upptäckt var att kombinera handvävda breda remsor i verken. Detta möjliggjorde skapandet av rumsliga verk i större skala under 1980-talet. I bör-jan av 2000-talet blev optisk fiber det viktigaste materialet för henne. Dialogen mellan textilmaterialet och det omgi-vande rummet var viktig för Lavonen och utgångspunkten för många av hennes verk är just samspelet mellan utrym-menas arkitektur och ljuset.

Maija Lavonens barndomsupplevelser fick livslång betydelse för hennes textilkonst och hon återvände ständigt till dessa minnen. De viktigaste var naturupplevelserna: havet, skogar och ängar. Minnena av färger och känslorna över-fördes senare till Lavonens textilkonstverk. Hantverket var livsviktigt för henne och via hennes egna händer överfördes tankar och inspirationskällor till de slutliga verken.

MAIJA LAVONEN 1931–2023

Denna del av utställningen samlar de centrala händelserna i Maija Lavonens karriär som konstnär från 1950- till 2020-talet.

Maija Lavonen (f. Luukela) föddes i Olhava by i Ijo, Uleåborgs län. Hon tillbringade sin barndom och ungdom i Kemi. Åren 1953–1957 studerade Lavonen kläddesign vid Konstindustriella läroverket och målning vid Fria Konstskolan i Helsingfors. Efter studierna arbetade hon som designer vid den Helsingfors-baserade klädtillverkaren Katinette. Från år 1958 undervisade hon vid Karhula yrkesskola för flickor.

Maija Luukela gifte sig 1958 med bildkonstnären Ahti Lavonen och makarna kom att ha ett betydande inflytande på utformningen av varandras konstkoncept. De levde 1960-talets internationaliserat konstnärsliv, i synnerhet Paris blev ett kärt resmål för dem. Ahti Lavonen dog 1970 i en hastigt fortskridande sjukdom och Maija Lavonen blev ensamför-sörjare till två barn. Som följd av sorgearbetet efter makens död kom Maija Lavonens första privatutställning till samma år på Glogalleriet.

Maija Lavonens verkliga karriärvändpunkt var en framgångsrik privatutställning 1978 på Wäinö Aaltonens museum i Åbo. Därefter blev formgivning och genomförande av beställningsverk samt organisering av privata utställningar en etablerad del av textilkonstnärens arbete. Lavonen utvecklade och tillämpade idéer som föddes på basen av beställ-ningsverken till nya verk för sina egna utställningar. Djärvt experimenterande och bottenlös nyfikenhet var centrala för hennes produktion. Redan på 1980-talet blev Lavonen en av de mest framgångsrika textilkonstnärerna i Finland med en karriär som fortsatte oavbrutet ända till hennes död.

BINDNINGAR

Arkitekt och videokonstnär Tapio Snellman har för denna utställning skapat en tredelad filminstallation, som utforskar Maija Lavonens mångfacetterade konst i relation till både den byggda och den naturliga miljön.

Den första presenterar Lavonens sådana rumsliga textilverk som inte har varit möjliga att flytta till utställningen. I vi-deoinstallationen ingår fyra textilarbeten. Textilverken i denna föreställning är Textil på tre nivåer (Tekstiili kolmessa tasossa), beläget i riksdagens talmans representationslokal, och Naturen som källa (Luonto lähteenä), förverkligad i inrikesministeriets lobby på Kyrkogatan, Helsingfors, båda från år 1982. Verket Haukivesi i Varkaus stadsbibliotek fär-digställdes 1985 och ryan Scala gjordes för Finlands nationaloperas VIP-foajé 1994.

I de andra två delarna har Snellman koncentrerat sig på utgångspunkterna och inspirationskällorna för Lavonens pro-duktion. Naturens upplevelser och färger har alltid varit viktiga för Maija Lavonen. Snellman har kombinerat Lavonens färgmodeller för ryor med naturen och jämför Lavonens målade akvarellskisser med konstnärens födelseortens stilla landskap i Havslappland. Naturmaterial har filmats i Hitis skärgård på sommaren 2024 i samarbete med arkitekt Ulla Vainikka. Havslapplands landskap har filmats av Juha Niemelä på hösten 2024 och ryor har fotograferats av Anni Koponen.

DEN MÄNSKLIGA BERÖRINGEN

Det ekonomiska uppsvinget på 1980-talet erbjöd textilkonstnärer många möjligheter att utföra verk i offentliga rum. Storleken på Maija Lavonens arbeten växte. Samtidigt spred sig verken från väggarna till hela rummet. Lavonen desig-nade många stora ryor. Ryorna kommer till genom att knyta för hand i vävstolen, vilket är ett tidskrävande arbete. En-ligt Lavonen lagrar den mödosamma tillverkningsmetoden tiden i själva konstverket och påminner om den mänskliga beröringens nödvändighet.

Nybyggnationen avtog i början av 1990-talet då lågkonjunkturen slog till och samtidigt tog kommissionerna på nya textilarbeten slut. Hantverksmässig tillverkning gjorde verken dyra. Maija Lavonen utförde endast ett fåtal ryor i stor skala på 1990-talet. Hon övergick till att huvudsakligen arbeta självständigt och presentera sina produktioner på ut-ställningar. Kommissionerna tillät Lavonen att arrangera egna utställningar. För utställningarna utvecklade hon idéer som hade uppstått under jobbet med beställningsverken.

Maija Lavonen använde breda handvävda linneband i många av sina stora textilarbeten. Hon sydde ihop dem eller kombinerade dem med andra material som t.ex. stål. På 2000-talet använde hon samma idé på tillverkningen av fibe-roptiska verk. Den optiska fibern fungerar som en varp i stället för linne och leder ljus till verket.

LJUSETS VÄVERSKA

Maija Lavonen började använda optisk fiber som material på 2000-talet delvis av en slump. Ett nytt verk beställdes till inrikesministeriets trappa. Att belysa trappan var svårt och man hoppades att arbetet skulle lysa upp den. Lavonen valde att i sitt arbete använda optisk fiber, som tidigare hade använts som en ny typ av belysningsmaterial. Det tek-niska materialet bearbetades genom vävning för hand. Ljuset överförs till fibrerna från projektorn, som fungerar som en synlig del av arbetet. Maija Lavonens fiberoptiska verk upprepar tekniken hon introducerade 1978. I stället för lin var varpen av optisk fiber, i vilken lintrådar och bitar av akryl vävdes in.

Inrikesministeriets arbete Valo lähteenä (Ljuset som källa) färdigställdes 2005. Därefter växte Maija Lavonens entusi-asm för det nya materialet ytterligare. Lavonen presenterade fiberoptiska verk på flera utställningar fram till 2020. Hon ansåg Metsän kruunu (Skogens krona), som stod klart att visas 2010, vara hennes främsta fiberoptiska arbete.

NATURENS UPPLEVARE

Den viktigaste utgångspunkten för Maija Lavonens verk är upplevelsen av naturen. Enligt Lavonen förmår naturen lugna, läka och återuppliva. Naturens egen starka rytm, det vill säga årstidernas växling, har alltid känts henne nära. Det faktum att vinterns blåst och kyla åter följs av sommaren har gett Lavonen livstro och styrka.

Naturens element som havet, stenarna, klipporna och skogarna är ofta teman i Lavonens verk. En av naturupplevel-serna i hennes arbeten är minnena av livet och boendet i Kotka åren 1958–1961. Flyttblocken i Katariinanniemi stan-nade särskilt i minnet från tiden. År 1981 ställde Galleria Sculptor ut två arbeten relaterade till dessa minnen: Iso kivi (Stor sten), en tvådelad rya och Kiveä (Sten), ett verk i stor skala, ihopsytt av vävda linneband. Verkets reliefliknande yta och de lila och grå tonerna beskriver minnen från stenens yta.

Naturupplevelserna förekommer i Lavonens verk ofta bara i form av färg. Lapplands höstliga kulörer återspeglas i ny-anser av orange och rött. I ryan Kevät (Vår) kan man under det vita snötäcket ännu skönja den svarta jorden, som ger hopp om den nya växtsäsongens början.

MINNESTOLKAREN

Maija Lavonen tillbringade sin barndom och ungdom vid Bottenvikens kust i byn Olhava i Ijo samt Kemi. Landskap och relaterade upplevelser, särskilt havet och dess horisont, var viktiga utgångspunkter för hennes konst. I många verk delar den vågräta horisonten upp verket i hav och himmel. De första förenklade horisontbilderna målade Lavonen i sin skissbok 1977. Hon återvände till dessa motiv fram till 2000-talet.

I en privatutställning på Wäinö Aaltonen museum i Åbo 1978 presenterade Lavonen ryor och en serie laminerade seri-grafier. Ämnet för serien var minnen och upplevelser av havet i Kemi. Många av ryorna på utställningen var kvadra-tiska och minimalistiska. Den dominerande färgen var grå i olika nyanser. Ryornas färgskala påminner om det nordliga havets kyliga melankoli, men ger samtidigt framtidshopp. Arbetet med havstemat fortsatte åren 1980–1981 i verk ut-förda av vävda linremsor. Somliga arbeten spred sig från väggen till golvet och in i rummet.

De fem vidareutvecklade finalistförslagen i designtävlingen för det nationella arkitektur- och designmuseet som planeras i Södra hamnen i Helsingfors har offentliggjorts för att allmänheten ska få möjlighet att se och kommentera dem. Tävlingsarbetena finns till beskådande till 31.7 på Helsingfors stads tjänst Säg din åsikt. Av den respons allmänheten har gett görs en sammanfattning som tillkännages juryn innan vinnaren utses. Tävlingsresultaten kungörs den 11 september 2025.

De förslag som valts till tävlingens andra fas bär titlarna City, Sky and Sea, Kumma, Moby, Tau samt Tyrsky. Tävlingen är anonym, vilket betyder att juryn inte vet vilka upphovspersonerna bakom förslagen är. De fem förslag som juryn valt ut för att gå vidare i tävlingen offentliggjordes i december 2024, och arbetsgrupperna har utvecklat förslagen under våren 2025 på basis av de instruktioner juryn har gett dem.  

Syftet med tävlingen som startade i april 2024 är att hitta en designlösning för den nya museibyggnad som ska uppföras vid Magasinstranden i den historiska Södra hamnen i Helsingfors. I tävlingen deltog sammanlagt 624 förslag från olika håll i världen. I enlighet med det nya museets målsättningar har designtävlingen från början byggt på delaktighetens principer: vi har i bred omfattning hört museibesökare och experter på skilda områden, och åsikterna har influerat såväl tävlingsprogrammet som den innehållsmässiga planeringen av museet. I tävlingens andra skede har förslagen utvärderats på ett multidisciplinärt sätt – förutom stadsbildsmässiga och arkitektoniska kriterier har vi uppmärksammat stadskulturens, museipedagogikens och undervisningens synvinklar. Även publikresponsen som samlats in på tjänsten Säg din åsikt och Arkitektur- och designmuseets personals åsikter har stått till arbetsgruppernas förfogande, och under våren arrangerades för de tävlande en serie workshopar faciliterad av Tommi Laitio, expert på offentliga rum, delaktighet och innovation.

”Tävlingens syfte är att planera en ny museibyggnad på ett hederligt och öppet sätt. I Finland finns en stark tradition av anonyma arkitekturtävlingar, vilket ger juryn möjligheten att koncentrera sig på förslagens innehåll. Vi ville emellertid inom ramarna för den anonyma tävlingen erbjuda arbetsgrupperna möjligheten till en direkt växelverkan med museianvändarna, och vi genomförde en serie workshopar som vi tror att har förbättrat förslagen. Det är verkligen intressant att se och höra de åsikter helsingforsarna och alla som är intresserade av det nya museet har om de finslipade tävlingsarbetena”, säger Kaarina Gould, verkställande direktör för Stiftelsen Finlands Arkitektur- och designmuseum.

”Designen och arkitekturen är en så central del av den finländska identiteten, att det i tävlingen inte endast är fråga om en byggnad, utan om en långsiktig investering i vårt kulturarv och i Finlands tillväxt. Redan i byggnadsfasen skapar museiprojektet arbete och ekonomisk tillväxt, och när det öppnar år 2030 kommer museet på ett mångfacetterat sätt att dra människor till Helsingfors och hela Finland”, fortsätter Gould.

“Under den andra tävlingsfasen gav juryn respons för alla de fem förslagen. I responsen koncentrerade vi oss på tre huvudpunkter: i första hand utvecklingen av museiutrymmenas funktionalitet, så att utrymmena går att anpassa också enligt framtidens behov. För det andra granskade vi byggnadens förhållande till dess miljö, och hur förslaget skapar en inbjudande stadsbild. För det tredje betonade vi att det för byggnadens klimathållbarhet ska uppställas tillräckligt ambitiösa målsättningar. Nu är det vår uppgift att bedöma hur förslagen uppfyller tävlingens målsättningar”, säger Mikko Aho, tävlingsjuryns ordförande, arkitekt SAFA.  

Det nya arkitektur- och designmuseet söker inspiration i den finländska och nordiska arkitekturens och designens traditioner och nuögonblick. Det erbjuder ett program genom vilket designens betydelse och möjligheter i en föränderlig värld öppnar sig. I den nya museibyggnaden är det också möjligt att förverkliga imponerande internationella gästutställningar och lockande tjänster, från ett arkitektur- och designbibliotek till en sommarterrass som är öppen för alla.  

Tävlingsprogrammet för designtävlingen för museets nybyggnad som offentliggjordes i april 2024 har gett de tävlande i uppgift att planera ett museum som svarar mot de stadsbildsmässiga kraven hos det historiskt viktiga området och som förverkligar museets målsättning av en flexibel, inkluderande och inbjudande byggnad.

I planeringen och byggandet av museet betonas den ekologiska, sociala och kulturella hållbarhetens principer. Helsingfors har förbundit sig till att vara koldioxidneutral senast år 2030, och museiprojektet stöder denna målsättning på alla sina delområden.

City, Sky and Sea‍

Tack vare sina bågformade vägg- och takytor ser den nya byggnaden tältlik ut. Fasaden består av gjutna paneler av återvunnet glas. I museets mittfoajé placeras en stor trappa, och utställningssalarna runt den följer fasadens bågformer. På taket finns, förutom ett ljusgenomsläppligt glastak, två terrasser – en mot Salutorget och en mot havet.

Kumma‍

Den nya museibyggnaden har getts en tät och låg form, vilket bevarar utsikten från Observatorieparken mot Salutorget och Skatudden. De sneda, etappvis formade väggarna och triangelformerna i fasaden fortsätter i interiören och huvudtrappan. Från utställningsvåningen öppnar sig en stor terrass mot havet, som fortsätter som ett yttre galleri och en balkong runt byggnaden.

Moby‍

Museibyggnaden har en kilformad avsmalnande planform, vilket lämnar utrymme för utsikten från stranden mot Observatorieberget. Inifrån byggnaden öppnar sig vidsträckta vyer mot omgivningen. Fasaden är av återvunnet ljust tegel. På taket planeras en stor marin takterrass.

Tau‍

Den rektangulära byggnaden är låg, och stora glasfasader förenar museets interiörer med omgivningen. På taket finns en stor terrass. Byggnadens material är bland annat glas, granit samt olika träslag som björk och tall.

Tyrsky‍

Byggnaden som har välvt tak och är beklädd med zinkplåt består av rektangulära element. I mitten uppstår en liten innergård genom vilken dagsljuset når byggnadens mitt. Det böljande välvda taket har hämtat inspiration från havet och dess rytmer. Förslaget använder massivträ i bärande konstruktioner och inre ytor.

Tävlingen arrangeras av Helsingfors stad och det statligt ägda fastighetsbolaget Fastighets Ab ADM i samarbete med Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum. Museiprojektet möjliggörs genom finansiering från Helsingfors stad, finska staten och generösa donationer från flera privata stiftelser och fonder. Läs mer om tävlingen

‍

Tävlingsutställning öppnar på Arkitektur-och designmuseet i oktober

Den 3 oktober på Arkitektur- och designmuseets galleri öppnar utställningen Vinnare!, som presenterar alstren i tävlingen och som erbjuder den första glimten av det kommande museet bland annat i form av en virtuell resa. Alla tävlingens finalister visas på ett effektfullt sätt genom bilder och miniatyrmodeller. Publiken kan komma med idéer och feedback för vidareutvecklingen av det vinnande förslaget.

Designtävlingen för det nya arkitektur- och designmuseet, som ska byggas i Södra hamnen i Helsingfors, har fått in 623 förslag från världen runt. Den första etappen av tävlingen avslutades den 29 augusti 2024, och de deltagande förslagen finns nu tillgängliga i nätgalleriet: http://competitiongallery.admuseo.fi.‍

”Tävlingsprogrammet för Finlands nya nationella arkitektur- och designmuseum är en ambitiös vision som innefattar museets roll i medborgarsamhället när det gäller att demokratisera tillgången till planeringsverktygen. Vi söker en byggnad som svarar mot de högt ställda hållbarhetsmålen samtidigt som den är en välkomnande och inspirerande plats – ett aktivt nav av engagemang och kreativitet för många, och för andra ett ställe för lugn och reflektion. Juryn har blivit djupt imponerad av de genomtänkta och innovativa tolkningar som gjorts av arkitekter och kreativa team när det gäller hur det nya museet bäst kan tjäna våra samfund”, konstaterar Kaarina Gould, VD för stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum och medlem i tävlingsjuryn.

Helsingfors överborgmästare Juhana Vartiainen har betonat projektets betydelse för stadens position som centrum för arkitektur och design. ”Designtävlingen för det nya Arkitektur- och designmuseet kommer att tillföra Helsingfors stadsbild ett nytt landmärke på en enormt viktig plats vid vattnet i Södra hamnen. Detta är ett projekt som kommer att stärka staden Helsingfors dragningskraft och ambition som design- och arkitekturdestination, och vi är överväldigade av kvaliteten på den respons som tävlingen har fått.”

Vetenskaps- och kulturminister Sari Multala å si sida betonade museiprojektets nationella betydelse. ”Det nya arkitektur- och designmuseet är ett märkesprojekt vars styrka ligger i Finlands rika design och arkitektur. Denna tävling är ett viktigt steg när det gäller att förverkliga museet. I det nya museet får vår nationellt och internationellt uppskattade design och arkitektur det rum de förtjänar. Finlands regering är starkt engagerad i förverkligandet av det nya museet, och är medveten om dess betydelse för framtida generationer.”

Designtävlingen arrangeras av Fastighets Ab ADM som ägs av Helsingfors stad och finska staten samt av Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum i samarbete med Finlands Arkitektförbund SAFA och Helsingfors stad. I förberedandet av tävlingen har deltagit även Haahtela-kehitys och museets internationella strategiska kompanjon DVDL.

Förslagen som väljs till den andra omgången kungörs i december 2024, och enligt målkalendern kunde det nya museet som förenar Arkitekturmuseet och Designmuseet öppna i den nya museibyggnaden år 2030.

För designtävlingen har samlats ihop en mångdisciplinär och internationell jury.

Den 13 personer starka tävlingsjuryn består av inhemska och internationella experter inom arkitekturen, designen, det hållbara byggandet, museibranschen och stadsplaneringen: ‍

Mikko Aho, tävlingsjuryns ordförande, arkitekt SAFA, vice ordförande i styrelsen för Fastighets Ab ADM  
Juha Lemström, tävlingsjuryns vice ordförande , arkitekt SAFA, ordförande i styrelsen för Fastighets Ab ADM
Gus Casely-Hayford, chef för det nya museet V&A East som öppnar i London 2025  
Beatrice Galilee, arkitekt, grundare av och ledare för det internationella arkitekturevenemanget The World Around  
Kaarina Gould, verkställande direktör för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum
Salla Hoppu, arkitekt SAFA, ledande arkitekt inom Helsingfors stads stadsmiljösektor
Beate Hølmebakk, aktieägare i den Oslobaserade arkitektbyrån Manthey Kula, arkitekt och professor  
Riitta Kaivosoja, överdirektör för undervisnings- och kulturministeriets kultur- och konstpolitiska avdelning
Matti Kuittinen, arkitekt, professor i hållbart byggande vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur
Sari Nieminen, arkitekt SAFA, Arkkitehtitoimisto Sari Nieminen Oy
Miklu Silvanto, formgivare, företagare, medlem i styrelsen för AD-museet Ab  
Anni Sinnemäki, biträdande borgmästare för stadsplaneringen i Helsingfors
Hannu Tikka, arkitekt SAFA, Arkkitehtityöhuone APRT Architects

Läs mer om tävlingsjuryn på engelska: https://www.admuseo.fi/competition/jury

Läs mer om designtävlingen på det nya arkitektur- och designmuseets hemsida: https://www.admuseo.fi/competition

Det nya arkitektur- och designmuseets designtävling har inletts. I den allmänna, internationella och tvåfasiga tävlingen efterlyser vi en genomförbar designlösning för museibyggnaden som ska vara belägen i Södra hamnen i Helsingfors. På basis av det första tävlingsskedet som slutar i augusti 2024 väljer tävlingsjuryn ut 3–5 förslag för det andra skedet. Tävlingsresultaten offentliggörs i september 2025. Enligt projektets måltidtabell kunde nybyggnaden för museet som förenar Arkitekturmuseet och Designmuseet öppna år 2030.

Designtävlingen för nybyggnaden för det nya arkitektur- och designmuseet som grundas i Finland har startat. I tävlingen söker vi en plan för förverkligandet av en museibyggnad vars totala yta är på ca 10 000 m² och som ska byggas i Södra hamnen i Helsingfors. Tävlingen ordnas av Fastighets Ab ADM i samarbete med Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum, Finlands Arkitektförbund SAFA samt Helsingfors stad. Fastighets Ab ADM är ett fastighetsbolag grundat av finska staten och Helsingfors stad för museiprojektet.

Det är meningen att det nya arkitektur- och designmuseet ska öppna i den nya museibyggnaden år 2030. Arkitekturmuseet och Designmuseet med sina internationellt betydande samlingar har sammansmält i Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum som grundats som bakgrundsgemenskap för museet i början av 2024. Samtidigt har museernas verksamhet flyttat över till AD-museet Ab som fungerar som stiftelsens dotterbolag. Stiftelsen offentliggjorde i januari förverkligandeplanen för museet som utförligt beskriver det nya museets verksamhet och mål. Programmet för designtävlingen som nu har inletts stöder sig på förverkligandeplanen och den preliminära projektplan för museibyggnaden som har utarbetats parallellt.

”Vårt mål är att skapa ett internationellt museum av toppklass, som inbjuder såväl helsingforsare som besökare i staden som har olika bakgrund att ta del av upplevelser. Vi vill erbjuda designernas och arkitekternas verktyg för allas bruk genom mångsidiga utställningar och tjänster. En lyckad plan skapar en stadbildsmässigt intressant och hållbar lösning samt för fram en museimodell som går ut på att vara en aktiv plats för växelverkan. Förslaget vi söker i tävlingen är sådant här och dessutom något annat – kanske det överraskar?” säger Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseums verkställande direktör Kaarina Gould.

En museibyggnad vid havet

Det nya arkitektur- och designmuseet reser sig i Södra hamnen i Helsingfors på området vid Magasinstranden som är under omvandling. Museibyggnaden som förverkligas på basis av designtävlingen är ämnad att skapa ramarna för en museiverksamhet av internationell toppklass och tillsammans med sin omgivning utgöra ett nytt och levande centrum som en del av Magasinstranden.

Museibyggnadens totala yta har fastställts till ca 10 000 m², varav ungefär hälften är publikutrymme. Budgeten för museiprojektet är ca 105 miljoner euro, varav byggkostnaderna kan vara högst 70 miljoner euro (enligt prisnivån år 2023). Helsingfors stadsfullmäktige har godkänt en kapitaldonation på sammanlagt 60 miljoner euro för förverkligandet av det nya arkitektur- och designmuseet, och finska staten har bekräftat sitt åtagande av en motsvarande finansiering. Dessutom samlar stiftelsen från privata aktörer in minst 30 miljoner euro.

I det första skedet av designtävlingen som nu har inletts söker vi ett fungerande helhetskoncept och en planeringslösning på allmän nivå. Målet är att skapa en god museiupplevelse som fungerar även för större besökarantal och ramar för en mångsidig utställnings- och programverksamhet, samt att möjliggöra ett intressant och överraskande visningskoncept för museisamlingarna. Förutom den attraktiva basutställningen som visar den finländska designens och arkitekturens historia går det att på museet visa stora internationella gästutställningar och omfattande multisensoriella installationer. Dessutom planeras för museibyggnaden utrymmen för evenemang och workshopar riktade till olika slags målgrupper, ett bibliotek specialiserat på arkitektur och design, en kafé–restaurang, en marin terrass samt en museishop.

I tävlingsprogrammet som definierar ramvillkor och mål för designtävlingen ber vi deltagarna att fästa särskild uppmärksamhet vid minimerandet av byggnadens koldioxidavtryck och vid stadsbilden. Museet uppförs som en del av Helsingfors marina nationallandskap och värdefulla kulturmiljö.

”Det nya museet stärker Helsingfors globala profil som designens och arkitekturens huvudstad genom att skapa en museibyggnad på ett av stadens mest intressanta strandområden, i kärnan av den urbana omvandlingen i Södra hamnen. Det är enormt fint att kunna föra det här projektet vidare precis just nu i syfte att skapa nya arbetsplatser, locka internationella och inhemska besökare och ge upphov till ny affärsverksamhet”, konstaterar tävlingsjuryns ordförande, arkitekt Mikko Aho, tidigare enhetschef för Helsingfors stadsmiljösektor.

Tävlingsjuryn är mångsektoriell och internationell

Den 13 medlemmar starka juryn för designtävlingen består av inhemska och internationella experter på arkitektur, design, hållbart byggande, museibranschen och stadsplaneringen.

‍Mikko Aho, tävlingsjuryns ordförande, arkitekt SAFA, viceordförande i styrelsen för Fastighets Ab ADM

‍Gus Casely-Hayford, chef för det nya museet V&A East som öppnar i London 2025

‍Beatrice Galilee, arkitekt, grundare av och ledare för det internationella arkitekturevenemanget The World Around

‍Kaarina Gould, verkställande direktör för Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum

‍Salla Hoppu, arkitekt SAFA, ledande arkitekt inom Helsingfors stads stadsmiljösektor

‍Beate Hølmebakk, aktieägare i den Oslobaserade arkitektbyrån Manthey Kula, arkitekt och professor

‍Riitta Kaivosoja, överdirektör för undervisnings- och kulturministeriets kultur- och konstpolitiska avdelning

‍Matti Kuittinen, arkitekt, professor i hållbart byggande vid Aalto-universitetets Högskola för konst och design

‍Juha Lemström, viceordförande i tävlingsjuryn, arkitekt SAFA, ordförande i styrelsen för Fastighets Ab ADM

‍Sari Nieminen, arkitekt SAFA, Arkkitehtitoimisto Sari Nieminen Oy

‍Miklu Silvanto, designer, företagare, medlem i styrelsen för AD-museet Ab

‍Anni Sinnemäki, Helsingfors stads biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn

‍Hannu Tikka, arkitekt SAFA, Arkkitehtityöhuone APRT Architects

Tävlingsprogrammet har offentliggjorts – ett tävlingsseminarium ordnas som ett öppet nätevenemang den 24 april

Det första skedet av designtävlingen har börjat den 15 april och slutar den 29 augusti 2024, inom detta tidsspann bör deltagarna lämna in sina tävlingsförslag. Tävlingsjuryn väljer bland de förslag som inlämnats inom ramarna för tävlingstiden till tävlingens andra skede ut 3–5 förslag, av vilka vart och ett belönas med 50 000 euro. Den totala prissumman som delas ut i tävlingen är högst 400 000 euro.

I februari 2025 börjar designtävlingens andra skede, i vilket förslagen enligt tävlingsjuryns instruktioner för vidareplanering utvecklas till planer med förverkligandepotential. Det andra skedet slutar i maj 2025, och resultaten i designtävlingen kungörs i september 2025.

Du kan bekanta dig med tävlingsprogrammet på designtävlingens nätsida.

Designtävlingens språk är engelska. Tilläggsuppgifter om deltaganderätten finns på tävlingens nätsida.

Ett tävlingsseminarium ordnas i form av ett öppet nätevenemang den 24 april 2024. Tilläggsuppgifter om programmet för tävlingsseminariet och om deltagandet i det publiceras längre fram på tävlingens nätsida.

Tävlingen ordnas av Fastighets Ab ADM och Stiftelsen Finlands arkitektur- och designmuseum i samarbete med Finlands arkitektförbund SAFA och Helsingfors stad. I förberedandet av tävlingen har deltagit även Haahtela-kehitys och museets internationella strategiska kompanjon DVDL.